Publicerad 18 mars 2019

Så kan förskollärares arbetsmiljö bli bättre

Förskolan

Utrymme för återhämtning och kollegiala nätverk. Det är några saker som skulle kunna minska den psykiska ohälsan bland förskollärare, visar en ny rapport.

Forskarna Sven Persson och Ingegerd Tallberg Broman vid Malmö universitet har intervjuat ett 40-tal anställda i förskoleverksamheten, samt tittat på kvalitetsplaner och rapporter från 30 förskolor. Förutom förskollärare deltog även HR-personal, biträdande förskolechefer, förskolechefer och förste förskollärare från Malmö Stad.

– Syftet är att fördjupa kunskapen om dilemman i förskollärarnas uppdrag mot bakgrund av den ökade psykiska ohälsan och de höga sjukfrånvarotalen, säger Sven Persson. Sven Persson

Ett av problemen som pekas ut i rapporten, som är beställd av Malmö stad, är svårigheten för förskollärarna att avgränsa uppdraget.

– Vi pratar om gränslöshet och det som vi benämner som utsträckt lojalitet. I uppdraget finns svårigheter för förskollärare att avgränsa sitt uppdrag just på grund av lojaliteten, inte bara med barnen utan också med kollegor och föräldrar. Men också på beroende av allt fler uppgifter. Det gör att många har svårt att släppa tankarna på arbetet även på fritiden.

Förskollärarna berättar också om känslan av bristande kontroll. Många gånger när de kommer till jobbet på morgonen kan de inte följa sin planering eftersom det saknas personal. I stället tvingas de till spontana lösningar.

– Det är många förutsättningar och villkor som man inte kan kontrollera själv hur mycket man än anstränger sig.

De återkommer rätt ofta i våra intervjuer till att man känner sig otillräcklig, säger Ingegerd Tallberg Broman.
Bristen på återhämtning är också ett problem som lyfts fram. Många vittnar om att arbetsuppgifterna bara avlöser varandra utan möjlighet att stanna upp.

– Man får också tänka på att det här handlar om små barn. Om det händer någonting måste personalen gripa in och finnas till hands. Man är ständigt i beredskap så blir det en brist på återhämtning som är både mental och fysisk, säger Sven Persson.

Forskarna framhåller behovet av att skapa en samsyn i arbetet och en gemensam arbetsplatskultur.

– Vi-känslan har tidigare varit stark i förskolan, man har haft en delad kunskapsgrund och har stannat länge i sin verksamhet. Men den ökade personalomsättningen och den ökande andelen som inte har utbildning gör det svårare säger Ingegerd Tallberg Broman.

Byggandet av nätverk och regional samverkan kan vara ett annat sätt att utveckla och förbättra förskolornas verksamhet.

– De allra flesta kommuner står inför de här problemen och försöker lösa dem så gott man kan. Då finns det mycket att lära av varandra, säger Sven Persson.

Forskarna anser att det behövs insatser inte bara på lokal nivå utan även på riksplanet för att stärka professionen och minska förskollärarnas arbetsbelastning.

– Vårt samhälle och arbetsliv är uppbyggt på att föräldrarna kan lämna sina barn på förskolan på morgonen och hämta dem efter sitt arbete. Att personalen har rätta förutsättningar för sitt arbete och att arbetsmiljön fungerar väl är grunden för att förskolan ska fungera på bästa sätt för barnen, säger Ingegerd Tallberg Broman.

Ladda ner rapporten: 

 

Taggar: Arbetsmiljöarbete