Rädsla för dåligt rykte fick företag att agera

En tiotal medarbetare på avdelningen för företagsekonomi vid Högskolan Väst har genomfört en intervjustudie för att se om, hur och varför offentliga organisationer och företag agerat efter Metoo-uppropet.

– Vår förväntning var att arbetet intensifierats eftersom det skulle innebära skada för organisationer att inte kunna visa att man har tagit de här problemen på allvar efter all den uppmärksamhet och rapportering om missförhållanden som har varit, säger Sven Siverbo, professor i företagsekonomi.

Studien omfattar tio organisationer i olika branscher, allt ifrån kommuner och landsting till hotell, försäkringsbolag och tillverkningsföretag. Resultaten visar att organisationernas förhållningssätt till så kallad Metoo-management varierar.

Hade man jobbat med frågorna redan tidigare tydliggjorde man kanske bara sina policyer och handlingsplaner. Även storleken på organisationen spelade in och om den var synlig i samhället och riskerade att granskas. Men det hängde också ihop med vilken skada ett avslöjande om sexuella trakasserier skulle kunna orsaka.

– De som är särskilt rädda om sitt arbetsgivarvarumärke arbetar mer intensivt med det här. De vet att de konkurrerar om arbetskraft och ska man kunna få kompetent personal kan man inte ha ett arbetsgivarvarumärke som är skamfilat.

Ledningens kunskaper om riskfaktorer för sexuella trakasserier påverkade också arbetet med Metoo-management. Det gäller till exempel om det finns en tillåtande sexistisk jargong i organisationskulturen. osäkra arbetsvillkor, ojämn könsfördelning eller om det förkommer hierarkier med beroendeförhållanden.

– I de organisationer där det tycks finnas en kunskapsbrist om riskfaktorer verkar de vara mindre benägna att arbeta med Metoo-management, säger Sven Siverbo.

Inför studien hade forskarna som utgångspunkt att det tycktes finnas en tystnadskultur på många företag före Metoo som gjorde att man bortsåg från en persons olämpliga beteende för att denne bidrog till ett positivt kassaflöde i organisationen.

– Men sedan kom Metoo-rörelsen och då blev det omöjligt för företag att förknippas med personer som betett sig olämpligt. Man kan säga att marknadskrafterna drev bort de här personerna från företaget. Tidigare hade marknadskrafterna sett till att de blev kvar.

Det huvudsakliga intrycket av studien är att många organisationer agerat på Metoo-rörelsen och de problem som blottlagts, även om det finns kunskapsbrister och skygglappar i en del organisationer. En annan fråga är om arbetet med att motverka sexuella trakasserier kommer att prioriteras även fortsättningsvis.

– Jag tror att styrkan i rörelsen kommer att mattas av men att en hel del kommer att stanna kvar. Vi kommer att fortsätta att öka jämlikheten på arbetsplatserna i samhället i stort, säger Sven Siverbo.

Ladda ner rapporten här: