Flexibla arbetstider får oss att jobba mer

Sverige ligger tillsammans med de andra nordiska länderna i topp i EU när det gäller flexibla arbetstider. 40 procent av de anställda i Sverige har flexibla arbetstider mot 28 procent som är EU-snittet. Arbetsmiljöverket presenterade i veckan två nya rapporter om gränslöst arbete. Där framkommer att det öppnar möjligheter, samtidigt som det också kan vara svårt att hantera och leda till ohälsa.

– Det har blivit svårare att säga när man jobbar och inte jobbar. För många innebär friheten att själv kunna styra att man jobbar mer eller att man jobbar lågintensivt men utsmetat över hela dygnet, sa Nanna Gillberg, forskare vid Gothenburg Research Institute, när hon presenterade sin kunskapssammanställning "Nya sätt att organisera arbete- betydelsen för arbetsmiljö och hälsa" på ett seminarium arrangerat av Arbetsmiljöverket. 

Enligt Nanna Gillberg kommer kravet på ständig tillgänglighet sällan från arbetsgivaren utan bygger mer på ett eget beslut. Ofta saknas också riktlinjer på företaget kring flexibelt arbete, vilket hon ser som en brist.

– Man ser det som en ynnest att få arbeta flexibelt och återgäldar det genom att ständigt vara nåbar. Normen är också fortfarande att man ska arbeta på kontoret och då vill man legitimera sitt distansarbete genom att vara väldigt tillgänglig och visa att man minsann sköter sitt jobb.

Utöver flexibilitetstrenden ser Nanna Gillberg en annan trend i dagens arbetsliv som handlar om individualisering. Individen ska själv definiera sitt arbete, sätta gränser och prioritera. Individen behöver allt oftare formulera ett eget nej för att inte bli överbelastad. Men har man inte en chef som stöttar kan det upplevas som svårt.

Ytterligare en trend är att jobba i team. Kraven på samarbete och kommunikation har ökat eftersom det anses öka kreativitet och innovation. Men i kombination med att arbetslivet är slimmat ser Nanna Gillberg en risk i att det ökar stressen.

– Tjänstemän sitter mycket i möten. Möten är bra och en del av arbetet men det tar också mycket tid. Många hinner inte med sina kärnuppgifter utan måste ta jobbet med sig hem.

En annan del av individualiseringstrenden är att arbete ses som en typ av självförverkligande.

– Man ska älska sitt arbete och arbeta med sitt intresse. Gör man inte det är man lite misslyckad. Men att älska sitt jobb är ett ganska högt krav att ställa på den enskilde, sa Nanna Gillberg som menar att det kan leda till ohälsa eftersom privatliv och arbetsliv kan flyta ihop.

En slutsats i de två rapporterna är att individen behöver öva sin förmåga på att sätta egna gränser samtidigt som arbetsgivaren behöver skaffa sig en överblick över balansen mellan krav och resurser.

– De ska uppmuntra arbetstagare att rapportera hur de upplever arbetssituationen, genom arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal och bjuda in dem till att vara delaktiga i problemlösning. Det är sättet att uppnå ett psykosocialt hållbart arbetsliv.

Ladda ner rapporten "Nya sätt att organisera arbete- betydelsen för arbetsmiljö och hälsa"