Högre kvalitet på forskning när arbetsmiljön är bra
Publicerat 5 november 2018
Forskare med god arbetsmiljö och en rättvis chef publicerar fler och bättre artiklar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.
– Forskare fungerar såklart som vanliga människor vad det gäller arbetsmiljö, men i och med den här undersökningen blir det tydligt vilken roll den psykosociala arbetsmiljön har för den vetenskapliga prestationen, säger Irene Jensen som är professor på Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
I den sexåriga undersökningen har man studerat den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för forskarnas prestation. Den bygger dels på medarbetarundersökningar och dels på ett mått för prestationer i den vetenskapliga världen som heter bibliometri – där ingår bland annat hur många artiklar en forskare skrivit, i vilka tidskrifter och hur ofta man är citerad. Erhållna forskningsbidrag är ytterligare ett prestationsmått som använts i studien.
– Eftersom vi gjorde studien över tid så kunde vi titta på arbetsmiljön ett år och sen titta på prestationen närmaste åren efter. Då blev det tydligt att en bra arbetsmiljö leder till att forskarna presterar bättre, vilket i sin tur leder till större möjlighet att få in externa forskningsbidrag och att bli publicerade i ansedda tidskrifter, säger Irene Jensen.
Allra viktigaste faktorn för forskarnas välmående och prestation på jobbet var föga förvånande cheferna och ledarskapet. Chefernas förmåga att vara rättvisa och att stötta medlemmarna i sin forskargrupp spelade störst roll för den psykosociala arbetsmiljön.
– Det handlar om att forskarna får feedback, både bra och dålig - att chefen bryr sig om deras arbete. Och att chefen är rättvis handlar om att inte särbehandla utan i stället ge alla samma möjlighet till stöd, vilket i forskarvärlden till exempel kan handla om lika chans att söka strategiska medel för sin forskning, säger Irene Jensen.
Det går alltså att påverka det vetenskapliga utfallet genom att förändra arbetsmiljön. Vilket i förlängningen handlar om att både en forskare, en institution eller kanske ett helt lärosäte kan få ett större avtryck i samhället med sin forskning.
Irene Jensen anser att Karolinska Institutet har insett detta och lagt större fokus på arbetsmiljön under de senaste tio åren, dels genom sina medarbetarundersökningar och dels genom ökad satsning på chefer och ledarskap.

Gerd Eriksson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Arbetsmiljömyndigheter slås ihop
Arbetsmiljöarbete • Myndigheten för Arbetsmiljökunskap, Mynak, ska slås ihop med Arbetsmiljöverket. Det föreslår regeringen i sitt förslag till budget för 2024.
-
Vald till skyddsombud? Grattis!
Skyddsombud • Har du precis blivit vald till skyddsombud? Grattis, då har du en spännande och lärorik resa framför dig. Så här kommer du i gång med ditt nya uppdrag.
-
Utrikesfödda har sämre arbetsmiljö
Mobbning • Utrikesförra upplever sig ha sämre arbetsmiljö än sysselsatta födda i Sverige. Dubbelt så många uppger att de utsatts för kränkande särbehandling på jobbet.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Så kan trakasserier i restaurangbranschen motverkas
Sexuella trakasserier • Hot och sexuella trakasserier är fortsatt ett problem i restaurangbranschen. Ledarskapet spelar en viktig roll för att motverka det, enligt forskaren Kristina Zampoukos.
-
Otydligt vad som menas med social kompetens
Rekrytering • Att använda uttrycket social kompetens i jobbannonser eller i en löneförhandlingar kan leda till otydliga och orättvisa beslut.
-
AI som lär känna sina användare är framtiden enligt forskare
AI • Precis som Spotify rekommenderar musik baserat på lyssnarhistorik kan AI rekommendera beslut för flygledare baserat på deras tidigare beteenden.