Högre kvalitet på forskning när arbetsmiljön är bra
Publicerat 5 november 2018
Forskare med god arbetsmiljö och en rättvis chef publicerar fler och bättre artiklar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.
– Forskare fungerar såklart som vanliga människor vad det gäller arbetsmiljö, men i och med den här undersökningen blir det tydligt vilken roll den psykosociala arbetsmiljön har för den vetenskapliga prestationen, säger Irene Jensen som är professor på Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
I den sexåriga undersökningen har man studerat den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för forskarnas prestation. Den bygger dels på medarbetarundersökningar och dels på ett mått för prestationer i den vetenskapliga världen som heter bibliometri – där ingår bland annat hur många artiklar en forskare skrivit, i vilka tidskrifter och hur ofta man är citerad. Erhållna forskningsbidrag är ytterligare ett prestationsmått som använts i studien.
– Eftersom vi gjorde studien över tid så kunde vi titta på arbetsmiljön ett år och sen titta på prestationen närmaste åren efter. Då blev det tydligt att en bra arbetsmiljö leder till att forskarna presterar bättre, vilket i sin tur leder till större möjlighet att få in externa forskningsbidrag och att bli publicerade i ansedda tidskrifter, säger Irene Jensen.
Allra viktigaste faktorn för forskarnas välmående och prestation på jobbet var föga förvånande cheferna och ledarskapet. Chefernas förmåga att vara rättvisa och att stötta medlemmarna i sin forskargrupp spelade störst roll för den psykosociala arbetsmiljön.
– Det handlar om att forskarna får feedback, både bra och dålig - att chefen bryr sig om deras arbete. Och att chefen är rättvis handlar om att inte särbehandla utan i stället ge alla samma möjlighet till stöd, vilket i forskarvärlden till exempel kan handla om lika chans att söka strategiska medel för sin forskning, säger Irene Jensen.
Det går alltså att påverka det vetenskapliga utfallet genom att förändra arbetsmiljön. Vilket i förlängningen handlar om att både en forskare, en institution eller kanske ett helt lärosäte kan få ett större avtryck i samhället med sin forskning.
Irene Jensen anser att Karolinska Institutet har insett detta och lagt större fokus på arbetsmiljön under de senaste tio åren, dels genom sina medarbetarundersökningar och dels genom ökad satsning på chefer och ledarskap.
Gerd Eriksson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Många brister vid lastning och lossning
Arbetsolyckor och arbetsskador • Tre av fyra åkerier som levererar material till byggarbetsplatser har brister i sitt systematiska arbetsmiljöarbete.
-
Så jobbar Svevia mot machobeteenden
Arbetsmiljöarbete • Sedan tre år tillbaka tar det statliga bolaget Svevia krafttag mot machobeteenden för att skapa en mer inkluderande arbetsmiljö. Ett arbete som gett konkreta resultat.
-
Vanligt med robotdjur i äldrevården
Arbetsmiljöarbete • Över hälften av landets kommuner använder robotdjur i form av hundar och katter i äldrevården. Forskaren Sofia Thunberg har undersökt hur sällskapsrobotar tas emot av demenssjuka och hur de påverkar personalens arbetsvardag.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Ta tillvara yrkesförarnas kunskap i den gröna omställningen
Grön omställning • För att den gröna omställningen inom transportsektorn ska upplevas som rättvis och acceptabel av yrkesförarna behöver deras kunskap inkluderas i arbetet, enligt en ny forskningsstudie.
-
Relationen till chefen viktigast
Arbetsklimat • Relationerna på arbetsplatsen spelar stor roll för hur nöjda vi är med vårt arbete och hur engagerade vi känner oss. Men den viktigaste relationen är den vi har till vår chef, visar en ny studie.
-
Ny behandlingsmetod vid utmattning
Stress • Behandling vid utmattningssyndrom fokuserar för mycket på återhämtning. Det anser forskaren och psykologen Jakob Clason van de Leur som arbetat med en behandlingsmodell där meningsfullhet i arbetet står i centrum.