Högre kvalitet på forskning när arbetsmiljön är bra
Uppdaterad 6 november 2018
Publicerad 5 november 2018
Forskare med god arbetsmiljö och en rättvis chef publicerar fler och bättre artiklar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.
– Forskare fungerar såklart som vanliga människor vad det gäller arbetsmiljö, men i och med den här undersökningen blir det tydligt vilken roll den psykosociala arbetsmiljön har för den vetenskapliga prestationen, säger Irene Jensen som är professor på Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien. 
I den sexåriga undersökningen har man studerat den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för forskarnas prestation. Den bygger dels på medarbetarundersökningar och dels på ett mått för prestationer i den vetenskapliga världen som heter bibliometri – där ingår bland annat hur många artiklar en forskare skrivit, i vilka tidskrifter och hur ofta man är citerad. Erhållna forskningsbidrag är ytterligare ett prestationsmått som använts i studien.
– Eftersom vi gjorde studien över tid så kunde vi titta på arbetsmiljön ett år och sen titta på prestationen närmaste åren efter. Då blev det tydligt att en bra arbetsmiljö leder till att forskarna presterar bättre, vilket i sin tur leder till större möjlighet att få in externa forskningsbidrag och att bli publicerade i ansedda tidskrifter, säger Irene Jensen.
Allra viktigaste faktorn för forskarnas välmående och prestation på jobbet var föga förvånande cheferna och ledarskapet. Chefernas förmåga att vara rättvisa och att stötta medlemmarna i sin forskargrupp spelade störst roll för den psykosociala arbetsmiljön.
– Det handlar om att forskarna får feedback, både bra och dålig - att chefen bryr sig om deras arbete. Och att chefen är rättvis handlar om att inte särbehandla utan i stället ge alla samma möjlighet till stöd, vilket i forskarvärlden till exempel kan handla om lika chans att söka strategiska medel för sin forskning, säger Irene Jensen.
Det går alltså att påverka det vetenskapliga utfallet genom att förändra arbetsmiljön. Vilket i förlängningen handlar om att både en forskare, en institution eller kanske ett helt lärosäte kan få ett större avtryck i samhället med sin forskning.
Irene Jensen anser att Karolinska Institutet har insett detta och lagt större fokus på arbetsmiljön under de senaste tio åren, dels genom sina medarbetarundersökningar och dels genom ökad satsning på chefer och ledarskap.

Gerd Eriksson
Läs fler artiklar av Gerd Eriksson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-

Ny forskning ska stärka inkludering i besöksbranschen
Arbetsmiljöarbete Hög personalomsättning och medarbetare med många olika bakgrunder ställer särskilda krav på ledarskapet i besöksnäringen. Nu ska forskare vid Högskolan Dalarna undersöka hur ledare i branschen kan skapa mer inkluderande arbetsplatser.
-

Klädseln påverkar förtroendet på jobbet
Arbetsmiljöarbete På jobbet representerar vi den organisation vi arbetar för. Riktlinjer för hur vi ska klä oss kan underlätta. Men en klädkod med regler och förbud är att gå för långt, tycker Mats Danielsson som är vett- och etikettexpert.
-
Arbetsmiljöansvaret stannar inte vid landsgränsen
Arbetsmiljöarbete När chefen sitter i ett annat land kan arbetsmiljöarbetet bli mer utmanande. Men vem har egentligen arbetsmiljöansvaret?
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Ny forskning ska stärka inkludering i besöksbranschen
Arbetsmiljöarbete Hög personalomsättning och medarbetare med många olika bakgrunder ställer särskilda krav på ledarskapet i besöksnäringen. Nu ska forskare vid Högskolan Dalarna undersöka hur ledare i branschen kan skapa mer inkluderande arbetsplatser.
-

Utmaning för företagen att bedöma risker med återvinning
Arbetssjukdomar Återvinningsarbetare som tar hand om allt vårt avfall utsätts för betydande hälsorisker. Det visar en ny kunskapsöversikt.
-
AI på jobbet väcker skamkänslor
AI Att använda AI kan kännas som fusk. Att inte göra det kan kännas ineffektivt och omodernt. Ny forskning visar hur AI väcker motstridiga känslor på jobbet och utmanar vår syn på den egna kompetensen.