Högre kvalitet på forskning när arbetsmiljön är bra
Publicerat 5 november 2018
Forskare med god arbetsmiljö och en rättvis chef publicerar fler och bättre artiklar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.
– Forskare fungerar såklart som vanliga människor vad det gäller arbetsmiljö, men i och med den här undersökningen blir det tydligt vilken roll den psykosociala arbetsmiljön har för den vetenskapliga prestationen, säger Irene Jensen som är professor på Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
I den sexåriga undersökningen har man studerat den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för forskarnas prestation. Den bygger dels på medarbetarundersökningar och dels på ett mått för prestationer i den vetenskapliga världen som heter bibliometri – där ingår bland annat hur många artiklar en forskare skrivit, i vilka tidskrifter och hur ofta man är citerad. Erhållna forskningsbidrag är ytterligare ett prestationsmått som använts i studien.
– Eftersom vi gjorde studien över tid så kunde vi titta på arbetsmiljön ett år och sen titta på prestationen närmaste åren efter. Då blev det tydligt att en bra arbetsmiljö leder till att forskarna presterar bättre, vilket i sin tur leder till större möjlighet att få in externa forskningsbidrag och att bli publicerade i ansedda tidskrifter, säger Irene Jensen.
Allra viktigaste faktorn för forskarnas välmående och prestation på jobbet var föga förvånande cheferna och ledarskapet. Chefernas förmåga att vara rättvisa och att stötta medlemmarna i sin forskargrupp spelade störst roll för den psykosociala arbetsmiljön.
– Det handlar om att forskarna får feedback, både bra och dålig - att chefen bryr sig om deras arbete. Och att chefen är rättvis handlar om att inte särbehandla utan i stället ge alla samma möjlighet till stöd, vilket i forskarvärlden till exempel kan handla om lika chans att söka strategiska medel för sin forskning, säger Irene Jensen.
Det går alltså att påverka det vetenskapliga utfallet genom att förändra arbetsmiljön. Vilket i förlängningen handlar om att både en forskare, en institution eller kanske ett helt lärosäte kan få ett större avtryck i samhället med sin forskning.
Irene Jensen anser att Karolinska Institutet har insett detta och lagt större fokus på arbetsmiljön under de senaste tio åren, dels genom sina medarbetarundersökningar och dels genom ökad satsning på chefer och ledarskap.
Gerd Eriksson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Så ska montering av solceller bli säkrare
Säkerhet • Fack och arbetsgivare jobbar nu tillsammans för att öka säkerheten för dem som monterar solceller, ett arbete som innebär många risker.
-
Vanligare att vända sig till kvinnliga chefer med problem
Chef • Åtta av tio chefer upplever att deras arbetsmiljö är ganska bra. Men det finns stora skillnader mellan sektorer och mellan kvinnliga och manliga chefer.
-
Stärkta rättigheter för gig-arbetare
Arbetsmiljöarbete • Nyligen enades EU:s social- och arbetsmarknadsministrar om ett nytt direktiv för matbud, taxichaufförer och andra som får sina uppdrag via digitala plattformar. Syftet är att stärka deras rättigheter och reglera användningen av algoritmer som styr och övervakar arbetet.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Ny studie om arbetsplatsens stöd vid livskriser
Psykisk hälsa • Hur kan chefer och kollegor stötta medarbetare som råkar ut för svåra livshändelser? Den frågan ska forskare vid Luleå tekniska universitet nu undersöka.
-
Unga snickare drabbas av vibrationsskador
Vibrationer • Var tredje snickare visar tecken på vibrationsskador i händerna. Skadorna drabbar även unga snickare enligt en ny avhandling från Lunds universitet.
-
Humor en maktfaktor på jobbet
Arbetsklimat • Humor är ett smörjmedel som kan höja stämningen på jobbet. Men humor kan också vara ett maktmedel som ger fördelar för den som får uppskattning för sina skämt.