Destruktiva chefer gör stor skada

Hur mycket förekommer destruktivt ledarskap på svenska arbetsplatser? Och vad gör att den sortens beteenden kan uppstå? Sådana frågor ska Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, och hennes kollegor studera i ett nytt forskningsprojekt.

Destruktivt ledarskap innebär att chefen på olika sätt agerar fientligt mot medarbetarna eller hindrar dem. Inte en enstaka gång, utan återkommande.

– Det kan vara aktivt, till exempel känslomässiga utbrott, att man skriker, är arrogant eller förlöjligar de anställda. Chefen kan ta äran av andras framgångar, eller straffa den som gjort fel, säger Susanne Tafvelin. 

Det kan även vara passivt. Då består det i chefen håller sig undan och undviker beslut.
På arbetsplatser med destruktivt ledarskap mår personalen sämre, beskriver Susanne Tafvelin. Både sjukfrånvaron och personalomsättning ökar, enligt de studier som finns.

– Det är viktigt att komma åt det destruktiva ledarskapet, eftersom det gör så stor skada.

En norsk studie nyligen, visade att problemet med destruktivt ledarskap på norska arbetsplatser var större än vad många väntat sig. Även i Sverige är den allmänna bilden att det handlar om ganska få chefer, menar hon.

– Därför känns det särskilt angeläget att ta reda på hur det förhåller sig.

Den internationella forskningen har riktat intresset främst mot chefernas personliga egenskaper och förhållningssätt. De svenska forskarna vill i stället fokusera på förhållanden på arbetsplatsen, som påverkar ledarskapet.

– Vi hoppas kunna se vad det är för faktorer som bidrar till att sådana här beteenden uppstår. Det är oftast inte så enkelt som att det är chefen som är olämplig. Snarare tänker vi att det är ett samspel mellan olika faktorer som få de här konsekvenserna.

Studien ska göras genom en enkät till både chefer och medarbetare på arbetsplatser inom alla sektorer – ett Sverige i miniatyr. Resultaten ska följas upp efter sex månader.

På längre sikt hoppas hon att studien ska bidra till minskad ohälsa.

– Vi hoppas att de kunskaper vi får fram ska ligga till grund för att utveckla preventiva åtgärder, som minskar risken för att det här beteendet ska utvecklas, säger Susanne Tafvelin..

Projektet stöds av AFA Försäkring och ska pågå i tre år.