Destruktiva chefer gör stor skada
Publicerat 19 november 2018
Chefer som får vredesutbrott, är hånfulla eller bestraffar de anställda kan göra stor skada på arbetsplatsen. Nu ska forskare undersöka hur vanligt det är med olika former av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv.
Hur mycket förekommer destruktivt ledarskap på svenska arbetsplatser? Och vad gör att den sortens beteenden kan uppstå? Sådana frågor ska Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, och hennes kollegor studera i ett nytt forskningsprojekt.
Destruktivt ledarskap innebär att chefen på olika sätt agerar fientligt mot medarbetarna eller hindrar dem. Inte en enstaka gång, utan återkommande.
– Det kan vara aktivt, till exempel känslomässiga utbrott, att man skriker, är arrogant eller förlöjligar de anställda. Chefen kan ta äran av andras framgångar, eller straffa den som gjort fel, säger Susanne Tafvelin.
Det kan även vara passivt. Då består det i chefen håller sig undan och undviker beslut.
På arbetsplatser med destruktivt ledarskap mår personalen sämre, beskriver Susanne Tafvelin. Både sjukfrånvaron och personalomsättning ökar, enligt de studier som finns.
– Det är viktigt att komma åt det destruktiva ledarskapet, eftersom det gör så stor skada.
En norsk studie nyligen, visade att problemet med destruktivt ledarskap på norska arbetsplatser var större än vad många väntat sig. Även i Sverige är den allmänna bilden att det handlar om ganska få chefer, menar hon.
– Därför känns det särskilt angeläget att ta reda på hur det förhåller sig.
Den internationella forskningen har riktat intresset främst mot chefernas personliga egenskaper och förhållningssätt. De svenska forskarna vill i stället fokusera på förhållanden på arbetsplatsen, som påverkar ledarskapet.
– Vi hoppas kunna se vad det är för faktorer som bidrar till att sådana här beteenden uppstår. Det är oftast inte så enkelt som att det är chefen som är olämplig. Snarare tänker vi att det är ett samspel mellan olika faktorer som få de här konsekvenserna.
Studien ska göras genom en enkät till både chefer och medarbetare på arbetsplatser inom alla sektorer – ett Sverige i miniatyr. Resultaten ska följas upp efter sex månader.
På längre sikt hoppas hon att studien ska bidra till minskad ohälsa.
– Vi hoppas att de kunskaper vi får fram ska ligga till grund för att utveckla preventiva åtgärder, som minskar risken för att det här beteendet ska utvecklas, säger Susanne Tafvelin..
Projektet stöds av AFA Försäkring och ska pågå i tre år.

Margareta Edling
Mer om Arbetsklimat
-
Trivseln ökar trots oroliga tider
Arbetsklimat • Trots vikande konjunktur och ökning av varsel trivs svenskarna bättre på jobbet än tidigare enligt en ny undersökning.
-
Så hanterar du känslor på jobbet
Arbetsklimat • När känslorna tar överhand utan att vi förstår varför kan de bli ett hinder. Speciellt på en arbetsplats där vi helst inte vill blotta oss med stora känsloutbrott. Lär dig förstå känslor bättre.
-
Så gör du din röst hörd på mötet
Möten • Att bli avbruten på möten drabbar ofta artiga personer eller de som inte tar så mycket plats i en grupp. Men det finns några knep att ta till.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
”Diagnosen har gjort att stress ses som något skadligt”
Stress • Diagnosen utmattningssyndrom är unik för Sverige. Samtidigt finns mycket lite kunskap om orsaker och behandling. Det bekymrar Elin Lindsäter, forskare vid Karolinska Institutet.
-
Pandemin skapade filterbubblor på jobbet
Distansarbete • De som jobbade på distans under pandemin fördjupade sina relationer med en liten grupp kollegor, medan andra valdes bort.
-
Ny guide ska stötta unga chefer
Chef • Sverige har lägst andel unga chefer i Europa. Endast var fjärde chef är under 40 år och hälften funderar på att sluta. En ny guide ska att hjälpa organisationer ta vara på de unga cheferna.