Är du totalseparerare eller arbetsintegrerare?

Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv heter forskningsprojektet som pågår fram till 2020 och finansieras av AFA Försäkring. I en studie har anställda vid industriföretagen Valmet och Astra Zeneca fått fylla i aktivitetsdagböcker där de bland annat angivit var, när och hur de ägnar sig åt gränsöverskridande aktiviteter och hur de kände vid tillfället.

– Vi har analyserat de mönster som kommit fram, om man är en person som låter arbete och privatliv spilla över i varandra, eller om det är bara vissa frågor i jobbet som får komma in i privatlivet eller tvärtom, säger Kristina Palm, forskare vid Karolinska institutet och KTH. 

Utifrån resultaten har forskarna fått fram sju olika preliminära personas, som beskriver människor olika sätt att hantera det gränslösa arbetslivet.

Totalsepareraren skiljer på arbete och privatliv helt och hållet. Platssepareraren låter däremot platsen avgöra vad som är jobb eller inte. Är man på sin arbetsplats så jobbar man, och är man hemma låter man inte jobbet inkräkta på privatlivet. Tidssepareraren är ytterligare en variant där man låter arbetstiden styra, oavsett om man är på arbetsplatsen eller jobbar på distans.

– Sedan har vi arbetsintegreraren som till stor del låter arbetet gå in i den privata sfären. Du kollar din jobbmejl oavsett om du står i en liftkö eller sitter hemma i soffan tillsammans med familjen.

Det motsatta förhållningssättet har privatlivsintegreraren, som kan chatta, svara på sms och kolla sociala medier på jobbet. Men man låter inte arbetet komma in i privatlivet på samma sätt.

– Sedan har vi totalintegreraren som låter allting flöda utifrån behov. Arbete och privatliv går in i varandra utan att det finns några tydliga gränser. Gränserna är heller inte viktiga, säger Kristina Palm.

Slutligen finns inkonsekventen, som inte bestämt sig för en strategi utan är motsägelsefull i sitt beteende.
I grunden går de olika personas ut på att antingen separera eller integrera arbete och privatliv. Studien kommer att fördjupa sig i att bland annat förstå varför en person gör på ett visst sätt. Någon perfekt strategi går förmodligen inte att peka ut.

– Det ser väldigt olika ut och det är många olika saker som påverkar. Men om man har en stressproblematik behöver man förmodligen kunna separera för att kunna återhämta sig.

Målsättningen med projektet är att ta fram strategier för att anställda ska kunna hantera det gränslösa arbetslivet ur ett arbetsmiljöperspektiv.

– Vi kan redan nu se att en del av de som fyllt i aktivitetsdagboken ändrat sitt beteende. Så den här dagboken kan kanske i sig bli ett verktyg för att jobba med de här frågorna ute i olika organisationer, säger Kristina Palm.