Stress leder till vårdmissar
Publicerat 14 september 2017
Stressade akutläkare löper större risk att göra fel i jobbet. Det visar en pilotstudie där forskare undersökt både upplevelsen av stress och den faktiska biologiska stressen hos en grupp läkare under utbildning.
Amerikanska och svenska forskare studerade en grupp på 28 blivande specialistläkare vid en akutmottagning i Detroit. Syftet var att se om det fanns en koppling mellan läkarnas egen skattning av sin stress, nivån av stresshormoner och deras prestation. Den biologiska stressen mättes genom salivprov före och efter arbetet. Som mått på prestationen använde man antalet "nära missar" som läkarnas handledare rapporterade efter arbetspasset.
Bengt Arnetz, professor vid Michigan State University, var gästprofessor vid Umeå universitet när studien gjordes. De blivande specialistläkarna (ST-läkare) är en särskilt intressant arbetsgrupp, förklarar han.
– Arbetet är mycket stressigt och fel leder till allvarliga konsekvenser. Vi kunde också mera objektivt definiera stressen, i detta fall antalet svårt sjuka patienter och antalet traumapatienter under ett dagspass, säger han.
Forskarna blev förvånade över att sambandet mellan biologiskt mätbar stress och risken för misstag var så pass starkt. De såg en koppling mellan graden av inflammation i kroppen som orsakats av den biologiska stressen under ett arbetspass, antalet svårt sjuka eller skadade patienter som läkaren tog emot och antalet rapporterade nära missar.
ST-läkare som själva sa att de kände sig stressade inför ett arbetspass rapporterades göra flera missar under passet.
– Genom att först titta på en extremt stressad grupp kan vi hitta indikatorer som man kan studera på andra grupper av kunskapsmedarbetare, säger Bengt Arnetz. Vi tror inte att fynden är unika för ST-läkare i akutmedicin, utan stress kan skada hjärnans funktion även för andra grupper.
Men det behövs mer forskning för att man ska kunna säga om det finns ett samband mellan stress och eventuella felbehandlingar i vården.
– Det finns få tidigare studier som undersöker om stress i arbetslivet kan förändra biologiska markörer, som i sin tur kan påverka vår kognition och hjärnhälsa. Vi hoppas nu kunna gå vidare och titta på andra kunskapsmedarbetare, som lever under hård stress.
Tanken är att bland annat undersöka vad som kännetecknar personer som drabbas av utbrändhet (lågenergisyndrom) jämfört med dem som klarar arbetsstressen, och vilka faktorer i arbetsmiljön som har betydelse.
Artikeln är publicerad i British Medical Journal:

Margareta Edling
Mer om Stress
-
Forskare undersöker appen som chef
AI • Att appar styr arbetet har länge varit vardag för matbud och taxichaufförer. Men nu har det även blivit vanligt inom lager och transport. Forskaren Carin Håkansta och hennes kollegor på Karolinska Institutet ska ta reda på hur det påverkar arbetsmiljön.
-
Vad händer när chefen är en algoritm?
AI • För många lagerarbetare har jobbet förändrats i grunden när det numera styrs via algoritmer och robotar. Hur påverkar det arbetsmiljön?
-
Företagen brister i rutiner kring teknikstress
Digitalisering • En granskning avslöjar att många företag inte arbetar med att motverka teknikstress och andra risker med digitala arbetssätt. Av 1 500 kontrollerade arbetsplatser saknar en fjärdedel nödvändiga rutiner.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Personalens innovationskraft tydlig under pandemin
Coronaviruset • Under pandemins första fas var det många yrkesgrupper i offentlig sektor som tvingades uppfinna nya sätt att jobba.
-
AI som kan tolka känslor testas i arbetslivet
AI • Emotion AI som kan tolka människors kroppsspråk är det senaste inom den tillämpade AI-forskningen.
-
Forskare kartlägger hotellstäd genom att testa själva
Arbetsmiljöarbete • Att städa på hotell är fysiskt krävande och samtidigt finns en förväntan att de som gör jobbet ska synas och märkas så lite som möjligt. Nu kartlägger forskare i Dalarna hotellstädarnas arbete genom att själva utföra det.