Riskerna med lustgas kartläggs

Projektet uppstod efter att företagshälsovården uppmätt höga halter av lustgas hos tandläkarmottagningar. Men mätningarna gav varierande resultat och därför vände man sig till Arbets- och miljömedicin i Örebro.

– Det är väldigt höga nivåer under vissa behandlingar. De patienter som använder lustgas är de som är rädda för bedövning eller som tar lustgas för att våga ta bedövning, till exempel en spruta i tandköttet, säger Louise Fornander, yrkeshygieniker på Universitetssjukhuset i Örebro.

Lustgas används även i sjukhusvården, bland annat vid operationer och inom förlossningsvården. Patienten har då mask över både mun och näsa. Men det fungerar inte inom tandvården eftersom man måste kunna jobba i munnen. I stället används en mask som täcker näsan. Risken är då att patienten andas ut lustgas genom munnen. Gas kan också läcka ut vid hanteringen av utrustningen.

– För patienten är riskerna låga, men för tandläkare och tandsköterskor är det kanske fyra behandlingar per dag. Då kan det bli ganska höga dagsdoser.

Yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicin ska göra mätningar på tandvårdsmottagningar för att kartlägga problemet och ta fram bra riskbedömningar. Värdena jämförs med de hygieniska gränsvärden som finns hos Arbetsmiljöverket. I slutändan ska projektet leda till rekommendationer och råd till företagshälsovården och den personal som exponeras för lustgas.

– Det viktiga är att man lär upp patienten ordentligt att andas in och ut genom näsan och att man är medveten om hur utrustningen ska användas, säger Louise Fornander.