
Bild: Istockphoto
Cybermobbning på jobbet får stora konsekvenser
Publicerat 30 maj 2017
Genom mejl och sociala medier kan mobbning på arbetsplatsen ta sig nya uttryck och få mer långtgående konsekvenser. Den kan pågå dygnet runt och lämnar dessutom spår som är svåra att radera.
En studie från Malmö högskola där drygt 3 300 personer deltog visar att 9,7 procent är utsatta för beteenden på sin arbetsplats som kan klassificeras som cybermobbning. Enligt Rebecka Cowen Forssell, doktorand i forskningsprojektet vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering i Malmö, kan cybermobbning få mer långtgående konsekvenser än traditionell mobbning eftersom även personer utanför arbetsplatsen kan delta i mobbningen.
– Ett exempel är föräldrar som skapar en Facebookgrupp för att få en lärare avstängd, eller när en elev sprider en video med en lärare på sociala medier, säger Rebecka Cowen Forssell.
Det tycks också delvis vara andra grupper som utsätts; forskningen från Malmö högskola pekar på att chefer är mer utsatta än icke-chefer och att män är mer utsatta än kvinnor. Vilket motsäger resultat från studier av traditionell mobbning i arbetslivet, där mobbning oftare uppges ske mot kvinnor och av chefer mot medarbetare.
– En enkel förklaring till skillnaden är att chefer kommunicerar mer digitalt och på så sätt exponeras mer. Men det är också något i den digitala kommunikationen som utmanar formella maktstrukturer. Det är en kommunikation där avsändaren hinner tänka och formulera sig, men den är också ansiktslös vilket innebär att man inte behöver blotta sina känslor och kan hålla mer distans. Det ger utrymme för att testa gränser, säger hon.
Cybermobbningen skiljer sig också från annan mobbning i att den kan få andra konsekvenser. Sociala medier är publika och nätet är alltid öppet vilket gör att den som mobbas kan få utstå kränkningar dygnet runt. Det som skrivs finns dessutom kvar eftersom digitala spår är svåra att få bort. Forskningen på Malmö högskola visar också att de som utsätts för cybermobbning riskerar mer ohälsa, lägre välbefinnande och en större benägenhet att lämna sitt jobb.
– Det finns en väldigt starkt kraft i sociala medier, det blir en sorts public shaming, säger Rebecka Cowen Forssell.
Hon anser att arbetsgivare måste vara tydliga med att mobbning inte accepteras på arbetsplatsen, oavsett uttrycksform. Även om arbetsgivaren också kan bli skrämd och rädd för hur situationen ska hanteras.
– Man kan vara rädd för att en felaktig hantering ska ge dålig publicitet. Mobbning handlar ytterst om makt och sociala medier innebär ytterligare en maktdimension, säger hon.
Om studien
Resultaten från Malmö högskolas forskningsprojekt om cybermobbning bygger på en pilotstudie, en enkätstudie med 3 371 personer i åldern 25 till 65 år, samt intervjuer med personer som utsatts för mobbning.
Har du utsatts för cybermobbning?
Kontakta gärna Rebecka Cowen Forssell, rebecka.forssell@mah.se

Carin Hedström
Mer om Mobbning
-
Mobbning och trakasserier vanligt inom sjöfarten
Mobbning • Mobbning och sexuella trakasserier har länge varit ett arbetsmiljöproblem till sjöss och enligt en ny studie har problemet inte minskat de senaste åren. Fler än hälften av de kvinnliga anställda till sjöss säger sig ha blivit utsatta.
-
Den som inte ingriper vid mobbning kan själv bli utsatt
Mobbning • Att ingripa vid mobbning på jobbet leder inte till ökad risk att själv bli utsatt. Tvärtom ökar risken att bli mobbad om du inte gör något, visar ny unik forskning från Linköpings universitet.
-
Nya riktlinjer för hur mobbning ska hanteras
Mobbning • Enligt forskningen är många organisationer dåligt förberedda på att ta sig an mobbning på arbetsplatsen. Därför har Myndigheten för Arbetsmiljökunskap släppt riktlinjer kring hur mobbning och kränkningar ska hanteras.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Så kan arbetsgivaren stötta efter långtidscovid
Coronaviruset • För den som varit långtidssjuk i covid krävs både stöd och att bli lyssnad på för att återgången till arbetet ska bli bra.
-
Då ökar risken för värmestress
Arbetsmiljöarbete • Byggnadsbetare, vägarbetare, lantarbetare och andra yrkesgrupper som jobbar utomhus löper störst risk att drabbas av värmestress.
-
En kram kan skydda mot stress
Stress • En kort kram kan fungera som en buffert mot stress. Det visar en tysk forskningsstudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos one.