
Bild: Martin Ljungdahl Eriksson
Mer ljud receptet mot störande ljud
Publicerat 25 oktober 2016
Kollegernas prat stör ofta dem som arbetar i öppna kontor. Nu försöker forskare skapa individuella ljudbubblor, där man ska kunna arbeta ostört och ändå ha kontakt med andra.
Arbetskamraternas samtal och ringande telefoner hör till det som ofta stör i öppna kontorsmiljöer. Människor upplever ljud olika, men generellt är det särskilt svårt att koppla bort prat i omgivningen.
Lena Pareto, forskare vid Högskolan i Väst, och hennes kollega Martin Ljungdahl Eriksson har utvecklat ett nytt koncept för att förbättra ljudmiljön i aktivitetsbaserade kontor och kontorslandskap. Projektet har stötts av AFA Försäkring. Grundidén är att de medvetet lägger till ljud, inte drar ifrån.
– Det nya är att vi lägger till behagligt ljud, i stället för att försöka reducera det oönskade ljudet, som man brukar göra, säger Lena Pareto.
Ljudbubblan kallar forskarna den ljudmiljö som de har skapat.
– Det är så våra testpersoner beskrev det, som att de satt inneslutna i en bubbla.
Prototypen består av en kontorsstol med två högtalare på ryggstödet. De är placerade i öronhöjd, en bit ifrån huvudet på den som sitter på stolen. Digital teknik analyserar ljudmiljön runtomkring och lägger till nya ljudsekvenser, som spelas upp i högtalarna. Tanken är att den som använder stolen ska befinna sig i sin egen ljudbubbla. Samtidigt ska det vara lätt att lämna den, till exempel för ett snabbt samtal med en kollega.
– Vi försöker skapa en lokal ljudmiljö, ett rum i rummet. Vi skapar en ljudmatta som dämpar och kamouflerar förändringar i ljudmiljön runt omkring, och som individen själv kan styra över.
Det kan låta paradoxalt att tillföra ljud för att skapa en bättre ljudmiljö, men metoden har tidigare prövats i exempelvis i tågkupéer, säger Lena Pareto. Störningar handlar inte bara om ljudnivån, säger hon. Förändringar i ljudet är särskilt störande.
– Man reagerar på det som sticker ut, det som inte passar in.
Det gäller även att hitta en bra balans i ljudmiljön. För tyst är heller inte bra. Faktum är att arbetsplatser kan uppfattas som mindre trivsamma för att de är för tysta.Testpersonerna som provade utrustningen fick välja mellan fem olika slags ljud i högtalarna. Tre personer av fyra ansåg att ljudmiljön blev bättre, men de individuella skillnaderna i hur ljudet upplevdes var större än vad forskarna hade förväntat sig. Än återstår många frågor att få svar på och Lena Pareto och hennes kolleger söker pengar för fortsatt forskning och utveckling.
– Vi vet till exempel inte om man blir tröttare än annars av att arbeta en dag i en ljudbubbla, säger hon. Vi skulle också vilja personalisera mer, så att ljudet kan anpassas till hur användaren själv mår just nu.

Margareta Edling
Mer om Buller
-
Arbetsmiljöförbättringar även bra för klimatet
Buller • Kan sjöfartens klimatomställning även förbättra arbetsmiljön ombord? Den frågan ställer sig nu forskare i ett nytt projekt som ska undersöka buller och vibrationer på fartyg.
-
Ny forskning om kvinnors arbete i bullriga miljöer
Buller • Ljudkänslighet och ljudtrötthet är vanligt förekommande bland kvinnor som jobbar på förskolor. Hur deras arbetsförmåga påverkas och hur de hanterar buller på arbetsplatsen ska ny forskning ta reda på.
-
Många lider av okänd ljudintolerans
Buller • Nio procent av alla svenskar lider av ljudintolerans. Vanliga kontorsljud, som de flesta knappt registrerar, kan upplevas som mycket störande. Det visar ny forskning från Umeå universitet.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Då ökar risken för värmestress
Arbetsmiljöarbete • Byggnadsbetare, vägarbetare, lantarbetare och andra yrkesgrupper som jobbar utomhus löper störst risk att drabbas av värmestress.
-
En kram kan skydda mot stress
Stress • En kort kram kan fungera som en buffert mot stress. Det visar en tysk forskningsstudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos one.
-
Därför blir unga kvinnor mer zoomtrötta
Distansarbete • Att synas på en skärm med sin hemmiljö som bakgrund spär på den press som unga redan känner av sociala medier. Det konstaterar Markus Fiedler, forskare i medieteknik.