Het kontorstrend vållar debatt

I aktivitetsbaserade kontor har medarbetarna inte fasta arbetsplatser. Skrivborden är ofta färre än antalet anställda, eftersom alla inte förväntas vara på plats varje dag. De utför delvis jobbet på andra ställen. På ett aktivitetsbaserat kontor ska man kunna välja arbetsplats utifrån vad man för tillfället arbetar med. Därför ingår i definitionen att det finns olika slags rum och mötesplatser, för till exempel telefonsamtal och olika typer av möten.

På telekomföretaget Ericsson i Kista slutade MBL-förhandlingarna nyligen i oenighet inför en flytt till aktivitetsbaserade kontor. Fackklubbarna (Akademikerna, Ledarna och Unionen) befarar att arbetsmiljön kommer att bli sämre och menar även att produktiviteten riskerar att sjunka. Företaget har motsatt uppfattning.
Utifrån forskning kan man i dag inte säga så mycket om hur aktivitetsbaserade kontor påverkar arbetsprestationer eller produktivitet.

Lisbeth Slunga-Järvholm, forskare Umeå universitet, följer tillsammans med sina kolleger 400 kommunanställda i Örnsköldsvik under en flyttprocess – före, under och efter att de har bytt lokaler. Hälften av medarbetarna flyttar till ett aktivitetsbaserat kontor, hälften till egna rum (så kallade cellkontor).
De preliminära resultaten antyder att aktivitetsbaserade kontor inte gynnar alla, men först om några år kommer det att gå att dra definitiva slutsatser, säger hon.

– Vi ser vissa indikationer på att de som mest har likartade arbetsuppgifter behöver sitta i lugna miljöer, säger Lisbeth Slunga-Järvholm. De tjänar inte så mycket på att behöva flytta på sig, det är snarare så att produktiviteten kan försämras av det.

Att mäta produktivitet är dock vanskligt, särskilt i offentlig verksamhet, betonar hon. Det man kan studera är snarare om medarbetarna själva tycker att de blir störda och hur de uppfattar arbetsmiljön och sina egna prestationer.

Helena Jahncke, forskare vid Högskolan i Gävle, och hennes kolleger är på slutspurten i en studie av en kontorsflytt inom Trafikverket. De studerar anställda på fyra kontor som flyttar, från traditionella kontorslandskap eller egna rum till aktivitetsbaserade kontor. De jämförs sedan med anställda som inte flyttar, utan arbetar kvar i sina gamla kontorslokaler. Studierna pågår under flera år, både före och efter flytten.

Forskarna testar bland annat hur de anställda kan koncentrera sig på arbetsplatsen. Ett urval av dem får göra kognitivt krävande arbetsuppgifter, som involverar arbetsminnet.

– Under tiden exponeras de för inspelade ljud från sitt kontor, säger Helena Jahncke.

Hennes tidigare studier har visat att människor presterar sämre i bullriga kontorslandskap, där man tydligt hör vad kollegerna säger, än om de får arbeta under bättre ljudförhållanden. En hypotes i studien på Trafikverket är att medarbetare som har suttit i traditionella kontorslandskap kan tycka att det är mindre bullrigt i det nya, aktivitetsbaserade kontoret. Förklaringen skulle vara att de nu kan välja mellan olika slags miljöer för olika arbetsuppgifter.

Forskarnas plan är att följa upp flytten ytterligare. Vissa effekter kan visa sig först när man har jobbat ett tag i den nya kontorsmiljön, säger Helena Jahncke. Många studier hittills har inte undersökt medarbetarnas uppfattning om exempelvis buller, kommunikation och stress under en längre tid. Det är en stor brist, anser hon.

– Det vanligaste är att man låter dem fylla i en enkät om hur de upplever arbetssituationen vid ett tillfälle, här och nu. Då går det inte att dra några egentliga slutsatser om vad som påverkar resultatet för dagen.

Resultaten från den första uppföljningen på Trafikverket kommer att vara klara mot slutet av våren. Forskarna hoppas kunna se om det är för- eller nackdelarna med aktivitetsbaserade kontor som överväger.

– Vi vill få fram hur starka de positiva effekterna är jämfört med de negativa, och se vilken kontorsutformning som verkar vara gynnsammast i längden för olika grupper, säger Helena Jahncke.