
Bild: Istock
Så blir du en bättre förhandlare
Publicerat 1 september 2025
Förhandlingar är en del av vardagen – vare sig det handlar om ansvarsfördelning i teamet, lönesamtalet med chefen eller kampen om barnens skärmtid. Men hur blir man egentligen bättre på att få igenom det man vill utan att relationerna tar skada? Arbetsliv bad juristen och beteendevetaren Annika Ambjörnsson, med lång erfarenhet av förhandlingar, att dela sina bästa tips.
1. Skapa rätt förutsättningar
Bra förberedelser börjar med dig själv! Se till att du är så utvilad som möjligt och att du ätit en bra frukost. Undvik också att gå direkt från en stressig situation, som en jobbig lämning på förskolan. Läs på om den du ska förhandla med för att få bättre förståelse för din motpart. Men minst lika viktigt är att du har koll på dina egna svagheter och styrkor i pressade lägen. Fundera dessutom på vilka yttre faktorer som kan stärka dig. Det kan handla om att bära kläder du känner dig trygg i, att välja en plats i rummet där du får överblick, eller att tänka igenom hur ni sitter runt bordet. I riktigt tuffa förhandlingar kan det vara bra att vara två där en är bra på att bevaka era intressen och den andra på att skapa lugn och bygga en relation. Underskatta heller inte värdet av trevligt småprat innan ni sätter i gång. En fråga om hur semestern varit har du igen senare.
2. Sätt upp ett mål
Sätt upp ett eller flera mål för vad du vill åstadkomma med förhandlingen. Det kan också vara bra att ha ett reservmål eller ett näst-bästa läge om du inte uppnår det du tänkt. Försök också få kunskap om vad din motpart har för mål. Om du vet vad din motpart vill är det mycket lättare att förhandla.
3. Lyssna aktivt
Öppna gärna med en fråga för att förstå vilka utmaningar din motpart står inför. Men tänk på att lyssna aktivt på vad din motpart säger. Människor är generellt sätt känsliga för att få en fråga där frågeställaren inte lyssnar på svaret. Jobba med taktisk empati där du bekräftar att du förstått och ställ konstruktiva följdfrågor. Men kidnappa inte situationen genom att blanda in dina egna känslor. Tänk också på att känslor smittar. Om du blir defensiv och stressad kommer även din motpart bli det.
4. Köp dig tid
Om du känner dig pressad och är rädd att hamna för långt bort från dina uppsatta mål kan det vara smart att ge sig själv en andningspaus. Be om en bensträckare på tio minuter eller om att ta en paus och få återkomma om några dagar. Att vara tyst är också en effektiv förhandlingsteknik. Får du ett skambud kan du testa att vara tyst ett tag och se vad som händer.
5. Förhandla inte för bra
Om resultatet av förhandlingen ensidigt gynnar dig kommer det inte bli bra i slutändan. Om en leverantör inte alls är nöjd med sitt arvode kommer hen att ta varje tillfälle i akt att försöka ta igen på affären genom att hitta nya sätt att lägga till kostnader. Båda parter måste få plats. En lyckad förhandling kännetecknas av att båda parter upplever att de vunnit något och inte av att en står som vinnare och den andre som förlorare.
6. Lämna med en bra känsla
Ett vanligt misstag vid förhandlingar är att bara fokusera på det du vill få igenom och inte tänka på den fortsatta relationen. Även om ni har olika syn på vissa saker vill du givetvis att din motpart ska få ett trevligt och professionellt intryck av dig. Den du förhandlat med är kanske en person du kommer träffa på ett annat slags möte nästa vecka. Men även om så inte är fallet är det bra att tänka på att världen är liten. Kanske möts ni igen i ett helt annat sammanhang.
7. Se varje tillfälle som en övning
Var inte för hård mot dig själv efter förhandlingen. Om du ser varje tillfälle som en övning där du hela tiden vässar din förmåga minskar också din prestationsångest. Om du gjort ditt bästa och ändå inte nått dit du ville är det bättre att släppa och gå vidare än att fortsätta älta.

Marianne Zetterblom
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Så vet du om du gör tillräckligt för en säker arbetsmiljö
Arbetsmiljöarbete Hur vet man som arbetsgivare om man lever upp till arbetsmiljökraven? Vad menas med tillräcklig kunskap för att kunna jobba säkert och hur uppfyller man lagkravet om dokumentation? Arbetsliv bad en arbetsmiljöforskare och en sakkunnig på Arbetsmiljöverket att förtydliga kraven i föreskrifterna.
-
Många brister i användningen av fallskydd
Skyddsutrustning Vid arbete på hög höjd ska arbetsgivaren i första hand se till att det finns gemensamma, fasta fallskydd som skyddsräcken och nät. Men många hoppar över det och går direkt på selar och annan personlig skyddsutrustning. Det visar en nationell inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket nyligen genomfört.
-
Så räddar ni det viktigaste när katastrofen är ett faktum
Kris Oavsett hur mycket ett företag satsar på förebyggande arbete inför en olycka händer ibland det som inte får hända. Men genom att på förhand fundera över vad som är mest värt att rädda vid en brand eller en översvämning behöver konsekvenserna inte bli lika stora.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Tips och råd
-
Hövlighetsguiden ska motverka hård ton på jobbet
Arbetsklimat En onödigt hård ton, otrevliga kommentarer eller att inte hälsa på sina kollegor. Ohövligt beteende på jobbet är ofta subtilt men på sikt kan det leda till stress och ohälsa. Nu finns en guide för hur man kan förebygga ohövligt beteende på jobbet.
-
Så räddar ni det viktigaste när katastrofen är ett faktum
Kris Oavsett hur mycket ett företag satsar på förebyggande arbete inför en olycka händer ibland det som inte får hända. Men genom att på förhand fundera över vad som är mest värt att rädda vid en brand eller en översvämning behöver konsekvenserna inte bli lika stora.
-
Fyra berättar – därför går vi inte i pension
Så gjorde vi Varför fortsätter vissa att jobba – trots att pensionsåldern är passerad med råge? Arbetsliv har träffat en sjuksköterska, en snickare och en kock som alla passerat 70 – men som ändå inte vill lämna arbetslivet. Vad är det som driver dem? Och hur ser arbetsgivarna på äldre medarbetare?