Publicerad 7 juli 2020

Kollo – ett sommarjobb med extra allt

Man kan förstås tycka precis vad man vill om Facebook och andra sociala medier, men ibland kan de ge upphov till en tanke man annars inte fått.

Jag fyllde år för en tid sedan. Som vanligt inhöstade jag glada tillrop om en härlig födelsedag. På Facebook hälsade vänner från när och fjärran. Och från förr.

”Jaså, dags igen för 620525... pip!”

De orden kastade mig 35 år tillbaka i tiden. Till en avskavd rödmålad träbyggnad, ett samlingsrum med snedtak och grått plastgolv. Ett långt bord och en soffa med en röd, sliten galonklädsel. Jag steg in i rummet, såg bordet med ett tiotal unga personer samlade kring ett rejält eftermiddagsfika. En man tittade upp och hälsade mig med orden ”Välkommen 620525 … pip!”

Jag var det sista halmstrået, personen längst ned i högen med ansökningar. Den där man lägger åt sidan OM någon annan inte dyker upp. Än idag är jag så tacksam mot dig som valde att hoppa av jobbet som kolloledare på Röda korsets sommargård i Skummeslövstrand. Jag blev inringd och var på plats på ett par timmar, och sedan kom det 48 barn. Från Småland och från bergslagen.

Sommaren 1981 blev starten på en lång period av kollo i mitt liv. Under nästan tio år var jag kolloledare varje sommar. All min semester och en del tjänstledighet ägnade jag åt att leka, leda, trösta, skapa, förbättra, tvätta, planera, skratta och gråta med massor av barn och en hel del vuxna.

Kollojobbet är fortfarande den bästa erfarenhet som jag bygger mitt yrkesliv på. Visst har jag har pluggat och med tiden lärt mig massor inom olika områden, men några av insikterna jag fick på kollojobbet bär mig fortfarande.

  1. Jobba tillsammans. Tillsammans blir allt enklare, det blir roligare, man (åtminstone jag) blir smartare, mer kreativ, maten blir godare, skratten innerligare, hjärnan spänstigare, ordvitsarna rappare, kärleken till ett uppdrag starkare.
  2. Skratta mycket. Se det roliga i situationen. Och våga skratta åt dig själv. Livet BLIR roligare då!
  3. Det är inte hur du har det, utan hur du tar det. Regn, rusk och sådant man inte kan påverka kan vara en humörsänkare. Men med ansvar för 48 barn gäller det att se lösningar.
  4. Utvärdera. Se tillbaka för att kunna se framåt. Vad kan vi göra bättre? Vad kan jag göra bättre? Våga utvecklas även om det är svårt ibland.

Tack Olle Bolmelind, en trogen, enastående kolloboss - utan dig hade det sannerligen inte blivit nästan tio kollosomrar för 620525 … pip!

Ingrid Samuelsson Ingrid Samuelsson Ingrid Samuelsson

Ingrid Samuelsson Ingrid Samuelsson Webbredaktör 08-402 02 12

Taggar: Krönika