En äldre lärare undervisar elever i klassrum.

Många äldre vill fortsätta jobba, men arbetslivet behöver ge förutsättningar för det om trenden ska fortsätta, tror Antonio Espinoza, statistiker på Arbetsmiljöverket.

Foto: Istock

Äldre

Svenskar jobbar näst längst i EU

Publicerad 30 september 2025

Svenskar jobbar i snitt 43 år, betydligt längre än EU-genomsnittet, enligt Eurostat. Samtidigt visar statistik från Arbetsmiljöverket att många äldre medarbetare tvivlar på om de kommer orka ända fram till pension.

Fakta

Fakta
Enligt Eurostat väntas en svensk i snitt arbeta 43 år, näst längst i hela EU. Bara Nederländerna ligger högre, på 43,8 år. Det europeiska genomsnittet stannar vid 37,2 år, medan Rumänien och Italien hamnar längst ner på listan med omkring 33 år.

I Norden och Baltikum fortsätter många arbeta högt upp i åldrarna, medan sydeuropeiska länder har betydligt lägre sysselsättningsgrad bland äldre. Samtidigt har arbetslivets längd ökat i hela unionen under det senaste decenniet, från 34,9 år 2015 till 37,2 år 2024, trots bakslaget under pandemin.

Antonio Espinoza, statistiker på Arbetsmiljöverket, säger att statistiken visar en tydlig trend – men inte hela bilden.

– Det är inte självklart att alla kommer att kunna arbeta så länge som statistiken antyder. Arbetets fysiska och psykiska belastning, den egna hälsan och arbetstakten är avgörande faktorer.

Enligt Arbetsmiljöverkets rapport Perspektiv på äldres arbetsmiljö från 2019 uppgav tolv procent av de sysselsatta mellan 50 och 64 år att de inte kommer orka fram till ordinarie pensionsålder. Andelen var särskilt hög inom utbildning och vård och omsorg samt inom byggverksamhet.

Äldre behöver få möjlighet till kompetensutveckling

Att få möjlighet att utvecklas i yrket är en viktig faktor för att jobba längre, enligt Antonio Espinoza.

– Äldre som får chans till kompetensutveckling upplever arbetet som mer stimulerande och meningsfullt. Problemet är att personer i åldern 50–64 år mer sällan får gå utbildning på betald arbetstid jämfört med yngre, säger han.

Läs också: Allt fler äldre vill fortsätta jobba

I Arbetsmiljöundersökningen 2024 (en nationell enkät från Arbetsmiljöverket) framträder en tudelad bild. Nästan nio av tio äldre upplever sitt arbete som meningsfullt, men många beskriver samtidigt högarbetsbelastning och svag digital kompetens. Bara en fjärdedel av männen i 50–64-årsåldern anser sig ha mycket goda digitala färdigheter, och möjligheten till kompetensutveckling minskar med stigande ålder.

– Arbetsgivare behöver arbeta systematiskt med både den fysiska och den organisatoriska arbetsmiljön. Och det handlar om att ge likvärdiga möjligheter till lärande och utveckling, oavsett ålder, säger Antonio Espinoza.

Statistiken visar att Sverige redan ligger i topp när det gäller hur länge människor stannar kvar i arbetslivet. Frågan är bara hur många som faktiskt orkar fortsätta hela vägen.

– De äldre medarbetarna vill i hög grad bidra. Men ska det vara möjligt behöver arbetslivet också ge förutsättningar för det, säger han.