
Bild: Lunds universitet
Nio tips för ett långt och friskt arbetsliv
Publicerat 17 mars 2025
Nästa år höjs pensionsåldern vilket till exempel innebär att dagens 30- och 40-åringar tidigast kan ta ut pension från 66 års ålder. Samtidigt uppger allt fler att de varken vill eller kan arbeta ända fram till pensionen. I en ny bok presenterar arbetslivsforskaren Kerstin Nilsson nio nyckelverktyg för ett mer hållbart arbetsliv.
Fakta om pensionsålder
Från 2026 införs en riktålder för pension, som bestämmer när du kan ta ut pension och få tillägg som garantipension och bostadstillägg. Riktåldern justeras utifrån medellivslängden.
Födda 1960–1966: Riktålder 67 år, pension kan tas ut från 64 år.
Födda 1967–1980: Riktålder 68 år, pension kan tas ut från 65 år.
Födda 1981–1996: Riktålder 69 år, pension kan tas ut från 66 år.
Födda efter 1996: Riktålder 70 år.
Kerstin Nilsson, professor i folkhälsovetenskap och docent i arbetsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad och Lunds universitet, har studerat äldres villkor i arbetslivet i över 20 år. Hon har utvecklat modellen Swage (Sustainable working life for all ages), som definierar olika åldrar i relation till arbetsförmåga. Åldrarna är biologisk, social (var i livet vi befinner oss) och kognitiv (förmågan att lära nytt med mera).
– Vi befinner oss i arbetslivet under lång tid. Du är inte samma individ och har inte samma förutsättningar när du träder in i arbetslivet som när du når slutet. Därför måste det finnas förutsättningar för ett långt och hållbart arbetsliv, säger hon.
I sin bok ”Designing Sustainable Working Lives and Environments”, som bygger på Swage-modellen, pekar hon ut nio olika områden som påverkar vår förmåga och motivation i arbetslivet. Det är allt från hälsa och ekonomi till relationer och balansen mellan privatliv och arbete.
– Det finns inga vattentäta skott mellan de olika områdena, alla påverkar varandra. För att kunna analysera och tänka till på arbetsplatsen måste man se helheten och alla nivåer från samhällsnivå till organisationsnivå och individnivå. Ansvaret för att skapa ett hållbart arbetsliv finns på alla nivåer.
I boken, som är fri att ladda ned, finns bland annat diskussionsunderlag utifrån konkreta exempel samt tips och praktiska förslag på hur arbetet kan gå till väga.
– Syftet med boken är att underlätta arbetet med att skapa friska arbetsplatser där folk vill och kan arbeta länge, utifrån deras förutsättningar. Det kan tyckas komplext när man ser alla nio områden men tar man en sak i taget så är det inte så komplicerat. Ta kompetens som ett exempel. Har du som medarbetare rätt kompetens och kunskap att utföra dina arbetsuppgifter? Om inte kan det bli väldigt stressande.
Hur länge får man egentligen jobba?
Du har rätt att arbeta tills du fyller 69 år enligt LAS, och ersättningar som sjukpenning och a-kassa gäller fram till dess. Att jobba längre är möjligt om du och din arbetsgivare är överens, beroende på kollektivavtalet i din bransch.
Om fler ska orka krävs anpassningar
Det handlar även om att i möjligaste mån anpassa förutsättningarna på arbetsplatsen. Men också att se till annat, som till exempel möjlighet till återhämtning. Det är sådant som kan ändras med åldern.
Om fler ska orka arbeta längre behövs både anpassningar av arbetsplatsen och tydligare riktlinjer från beslutsfattare, menar Kerstin Nilsson.
– Vi kan inte bara höja pensionsåldern och tro att det kommer fungera för alla, oavsett var man arbetar. Flexibla lösningar krävs för att möta olika behov, särskilt när individens förmågor och arbetsmiljön förändras med tiden.
Nio områden som påverkar möjligheten att jobba längre
Individens hälsa – både självskattad och upplevd hälsa samt diagnosticerad sjukdom eller besvär.
Fysisk arbetsmiljö – ergonomi, smittorisker, klimat med mera.
Mental arbetsmiljö – stress, krav och kontroll, hot och våld.
Arbetstid – arbetstakt och möjlighet till återhämtning.
Ekonomi – individens egen ekonomi och förutsättningar.
Personliga och privata relationer – familj, vänner och privata nätverk.
Relationer på arbetsplatsen – till kollegor, chefer och andra på arbetsplatsen.
Tillfredsställelse i arbetet – motivation och stimulans att utföra arbetsuppgifter, erkännande för de uppgifter som utförs.
Kunskap och kompetens – finns tillräcklig kunskap och kompetens för att utföra uppgifterna, möjlighet till kompetensutveckling.
Boken "Designing Sustainable Working Lives and Environments", finns att ladda ned gratis här

Anita Gullberg
Mer om Äldre
-
Svenskar jobbar näst längst i EU
Äldre Svenskar jobbar i snitt 43 år, betydligt längre än EU-genomsnittet, enligt Eurostat. Samtidigt visar statistik från Arbetsmiljöverket att många äldre medarbetare tvivlar på om de kommer orka ända fram till pension.
-
Fyra berättar – därför går vi inte i pension
Så gjorde vi Varför fortsätter vissa att jobba – trots att pensionsåldern är passerad med råge? Arbetsliv har träffat en sjuksköterska, en snickare och en kock som alla passerat 70 – men som ändå inte vill lämna arbetslivet. Vad är det som driver dem? Och hur ser arbetsgivarna på äldre medarbetare?
-
Stor studie motbevisar fördomar mot äldre
Äldre En ny rapporten visar att gruppen 50 plus har större ork och högre engagemang i jobbet än sina yngre kollegor.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Många brister i användningen av fallskydd
Skyddsutrustning Vid arbete på hög höjd ska arbetsgivaren i första hand se till att det finns gemensamma, fasta fallskydd som skyddsräcken och nät. Men många hoppar över det och går direkt på selar och annan personlig skyddsutrustning. Det visar en nationell inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket nyligen genomfört.
-
Otrevliga kunder ett stort problem för servicepersonal
Hot och våld Raseriutbrott, hot och sexuella inviter från kunder. För anställda i servicebranschen är det inte ovanligt att möta den typen av beteenden, enligt en ny rapport.
-
Stora skillnader i hur vi använder AI på jobbet
AI Nästan en tredjedel av svenskarna använder AI-verktyg i sitt arbete. Det visar årets upplaga av rapporten ”Svenskarna och internet”. Men användandet skiljer sig mycket åt – mellan tjänstemän och arbetare och till viss del även mellan kvinnor och män.