Testa att utvecklingsstrejka i år
Publicerat 5 februari 2020
Du och din chef sitter mittemot varandra redo att inleda det obligatoriska medarbetarsamtalet. Chefen tittar i sina papper, sedan på dig, och så i pappren igen. "Jo", säger hen och harklar sig. "Jag tänker att vi börjar med dina tankar om framtiden. Var ser du dig ett år från nu, när vi sitter här tillsammans igen? Vilka utvecklingsområden vill du satsa på? Kanske har du kikat på några spännande kurser? Några utbildningsdagar du har lust att sticka iväg på?"
Tänk dig att du tar ett djupt andetag innan du möter chefens blick – och så säger du: "Om det är okej med dig så tänker jag mig 2020 som ett reflektionsår." Din chef harklar sig igen och skrattar lite. "Jaha ja, på vilket sätt menar du?" "Jo alltså, jag är rätt nöjd som det är nu. Jag skulle vilja landa lite, i jobbet och i mig själv." Chefen skruvar på sig: "Och lönen... Hur ser du på den?" "Jag tycker den är helt okej som den är", säger du, "men det vore värdefullt med någon stund emellanåt då vi i arbetsgruppen får prata på riktigt. Om vad som stressar oss, vad som får oss att må bra, vilka målsättningar och utmaningar vi ser framöver."
Tid till reflektion och djupare samtal har blivit vår tids heliga graal – något skimrande, löftesrikt vid regnbågens slut. Något vi i hemlighet, vare sig vi är medvetna om det eller ej, längtar efter. Vi tänker att "Snart så, när jag är klar med det där, och det där... Då ska jag gömma mobilen någonstans, gå ut i solen och bara andas. Då ska jag ta de där pauserna och vila hjärnan, som det talas så mycket om."
Att utvecklingsstrejka är kanske det mest provocerande man kan hitta på i dag – och det klokaste. Att satsa på mindre prestation ett slag, tänka en tanke färdigt innan nästa, är rentav nödvändigt för att inte gå vilse bland alla val och möjligheter. Istället våga stå rakt upp och ner mitt i det öppna kontorslandskapet och ropa "Hör ni, jag pallar inte mer just nu. Vem vill varmprata en stund?"
I en tid då över en miljon svenskar mår dåligt över att gå till jobbet kan ett botemedel vara att våga prata om det som gör ont. Det ickeperfekta. Och det önskvärda, det sunda. En grupp medarbetare som vågar visa sig sårbara inför varandra kan vara den vettigaste friskvårdsinsatsen.
Tillbaka i rummet ihop med chefen kan du kanske inte förvänta dig några applåder. Men du har definitivt bäddat för ett lugnare och mer hållbart 2020. Mer kan du inte göra – nu är det upp till din arbetsgivare att visa framfötterna.
Ingrid Skarp
Ingrid Skarp är frilansjournalist och författare. Hon är också verksam som föreläsare och samtalsledare för arbetsgrupper.
Mer om Krönika
-
Tack, vi vet vad AI betyder
Krönika •
-
Förmodligen har du också använt en härskarteknik
Krönika • ”Men gumman!” Orden kom från en yngre manlig kollega, som jag vanligtvis respekterade och tyckte om. Han uttryckte sig vänligt och tanken var nog att låta lite personlig, men det kändes så fel. Helt plötsligt blev jag hans lilla dotter. Jag sa inget, men ångrade mig senare.
-
"Hjärnvilan är utrotningshotad"
Krönika • Av Sissela Nutley. ”Thank you for not using your cell phone” – stod det i spa:ts entré där jag bokat in tre timmar i relaxavdelningen. Det är faktiskt jag som tackar. På dessa timmar har min lilla hjärna fått tid att reflektera. Jag har exempelvis fått några nya idéer, hittat perspektiv på problem och även mentalt skrivit denna krönika.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Få företag har strategier för att behålla äldre
Äldre • Vi behöver arbeta längre upp i åldern, trots det är det få chefer som har strategier det. Två viktiga insatser är att visa uppskattning för en äldre medarbetare eller anpassa arbetsuppgifter så att kroppen håller.
-
Fler använder AI i jobbet
AI • Fler använder AI i jobbet, enligt rapporten ”Svenskarna och internet” som släpptes nyligen. Att sammanfatta rapporter och felsöka programkod är några vanliga sätt att använda AI i sin yrkesroll.
-
Därför toppar kyrkan listan över psykisk ohälsa
Psykisk hälsa • Kyrkoherdar, präster och diakoner hör till de yrkesgrupper som löper allra störst risk att bli sjukskrivna för stress och utmattning. Det visar bland annat en studie från Försäkringskassan. Godhetskultur och svårigheter att sätta gränser är en del av förklaringen.