Färre dör i jobbet

Förra året dog 48 personer i arbetsolyckor, vilket är en klar minskning jämfört med 2017 och 2018 då 55 respektive 58 personer omkom. Än så länge är siffrorna preliminära men om de står sig är dödstalen nere på 2016 års nivå igen.

Det var också 2016 som regeringen lanserade sin fyraåriga arbetsmiljöstrategi och en nollvision mot dödsolyckor. Som ett led i det arbetet driver Arbetsmiljöverket projektet Nollvision.

– Det vi jobbar med är de direkta olyckorna som leder till dödsfall. Vi har haft en ganska bra utveckling fram till för 15 år sedan och sedan har dödsolyckorna legat relativt konstant på en nivå som inte vill gå ner, mellan 35–50 per år, säger Gustav Sand Kanstrup, som leder projektet Nollvision på Arbetsmiljöverket. 

Om man granskar statistiken ser man att 80–85 procent av dödsolyckorna inträffar bland de "fyra drakarna": bygg, transport, jord- och skogsbruk samt tillverkning. Det är också dessa områden som Arbetsmiljöverket inledningsvis fokuserar på i projekt Nollvision. Det rör sig framför allt om fall från höjd, olyckor i vägmiljö och olyckor med arbetsfordon och mobila maskiner.

I projektet ingår bland annat att djupanalysera de olyckor som inträffat under 2018 och första halvan av 2019 för att hitta bakomliggande orsaker.

– Generellt är det sådant som vi ser i utredningar, som att man inte har riskbedömt det specifika arbetsmomentet eller att man tar genvägar och kanske inte använder den skyddsutrustning som behövs. Det är ofta väldigt olyckliga omständigheter och det kan vara många skyddsåtgärder som brustit samtidigt, säger Gustav Sand Kanstrup.

Han tror att det går att hitta visa riskfyllda arbetsmoment med hjälp av analyserna som sedan kan lyftas fram i det förebyggande arbetet. Men vissa olyckor är förstås svåra att förhindra. Förra året dödades till exempel en städerska vid ett städuppdrag i en bostad i Stockholm och två biståndsarbetare omkom när den numera stoppade flygplansmodellen Boeing 737 Max störtade i Etiopen.

Ser man till statistiken över de dödsolyckor som har skett de senaste tio åren så kan man också konstatera att flest dödsfall inträffat på torsdagar och i oktober månad.

– Man kan fundera över varför det skett flest just på torsdagar. Är det för att man har jobbat in en kortare arbetsvecka och kanske är trött för att man jobbat extra långa dagar. Det är sådant som man kan spekulera i.

För att få ner dödsolyckorna krävs arbete på flera plan, anser Gustav Sand Kanstrup. Det kan vara att utveckla säkerhetskulturen på arbetsplatserna, se över hur arbetet är organiserat eller ge arbetstagarna rätt kunskap för att arbeta säkert. Andra åtgärder kan vara att man redan i projekteringen av ett bygge, eller vid utvecklingen av en maskin ser till att risker elimineras.

– Jag tror att man måste jobba mer från tillverkarhåll med att bygga bort riskerna. Sedan måste de som handlar upp produkter och tjänster se till att de är säkra, säger Gustav Sand Kanstrup.

I projektet Nollvision samverkar man med arbetsmarknadens parter, myndigheter och branschorganisationer, bland annat för att se hur man kan arbeta förebyggande. Byggbranschen har exempelvis länge jobbat med att försöka minska antalet olyckor. I höstas invigdes en säkerhetspark vid Arlanda där byggarbetare ska få träna på att arbeta säkert, till exempel på hög höjd eller vid schaktning. 

Jan Johansson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, leder en forskargrupp som i ett projekt finansierat av AFA Försäkring bland annat ska analysera säkerhetskulturen hos ett antal byggföretag. Syftet är att hitta ett antal säkerhetsåtgärder som sedan kan införas i säkerhetsparken och genomsyra träningen, till exempel rutiner för arbetsmoment eller organiseringen av säkerhetsarbetet.

– Tanken är att eftersom företagen kommer att skicka folk till den här säkerhetsparken så får de en duvning i den här säkerhetskulturen och så sprids den ut till byggarbetsplatserna. Men det yttersta syftet är att få ner olycksfallen. Vi kan inte ligga på 10–12 dödsfall om året i byggbranschen. Det är helt orimligt.

–