Hur stressad var du förra tisdagen?
Publicerat 24 oktober 2017
Om det inte hände något exceptionellt förra tisdagen minns du troligen inte på rak arm hur du mådde, hur stressad du var eller ens vad du gjorde. Det kan vara svårt minnas vad som hänt i närtid och ännu svårare ju mer tiden går. Utifrån detta är det underligt att handlingsplaner efter arbetsmiljökartläggningar kan planeras och genomföras flera veckor eller månader efter att undersökningen genomförts. Enligt min erfarenhet är det snarare regel än undantag att åtgärder sätts in månader efter att en kartläggning genomförts. Detta är problematiskt.
Om jag skulle träffa en person den 26 oktober och påpeka att vi sågs den 26 maj och att jag nu vill hjälpa personen utifrån hur den mådde då, skulle jag knappast bli tagen på allvar. Ändå är det så här det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs i många organisationer, trots att det behöver ske löpande. Att en ögonblicksbild från några månader tidigare styr handlingsplaner och insatser flera månader i framtiden kan, om man har tur, falla väl ut. Inaktuella underlag som grund för organisationens utveckling kan annars snarare motverka sitt syfte och i värsta fall göra mer skada än nytta. Detta kan låta som sunt förnuft, men kanske inte alltid är så självklart om man vanemässigt gjort på detta sätt.
Mätningar är färskvara – i synnerhet när man mäter fenomen som varierar över tid. Hur vi mår och upplever olika aspekter av arbetet och arbetsplatsen förändras vanligen över tid. Det är inte bara enkätsvar som varierar över säsonger, utan också nivåer av biomarkörer. Exempelvis stiger stresshormonet kortisol ofta under hösten och sjunker under våren, precis som enkätsvar ofta försämras och förbättras på motsvarande sätt. Faktum är att många variabler som kartläggs i samband med undersökningar förändras över årstider och påverkas av väder och vind, samt tillfälliga eller ihållande privata, personliga, sociala och arbetsrelaterade faktorer.
I det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver arbetsmiljön och välbefinnandet bedömas kontinuerligt och kopplas till en löpande, saklig och vänlig dialog om möjliga behov av förbättringar. Dialogen kan utgå från den aktuella situationen och ta hänsyn till hur utvecklingen sett ut över tid. Svackor eller förbättringar kan återspegla tillfälliga variationer eller trender beroende på hur länge de varat. Dialogen kan vägleda om det finns behov av insatser och i sådana fall vilka.
Ibland kan ögonblick kännas långa – se till att de inte varar en evighet.
Dan Hasson
Dan Hasson är forskare och författare som doktorerat i stresshantering och hälsopromotion vid Uppsala universitet.
Mer om Krönika
-
Det börjar med alldeles för många koppar kaffe
Krönika •
-
Kanske behöver jag bara ett kul, dumt namn
Krönika •
-
Hon hugger bittert på mitt vänliga "hej"
Krönika •
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Covid-19 vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos kvinnor
Coronaviruset • Permitteringar och distansarbete under pandemin har lett till färre olyckor samtidigt som antalet arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan ökat med 48 procent.
-
Bristande undervisning om arbetsmiljö i skolan
Arbetsmiljöarbete • Unga mellan 16 och 24 år är särskilt utsatta för arbetsskador som leder till sjukskrivning. Samtidigt är kunskapen om arbetsmiljö som elever får med sig från skolan bristfällig eller obefintlig, visar en rapport från Mynak.
-
Hon hjälper anställda att bli bättre talare
Arbetsmiljöarbete • Kommunikation är så mycket mer än det som sägs. Det är precis lika viktigt hur det sägs, och det är vad en logonom arbetar med.