Hur stressad var du förra tisdagen?
Publicerad 24 oktober 2017
Om det inte hände något exceptionellt förra tisdagen minns du troligen inte på rak arm hur du mådde, hur stressad du var eller ens vad du gjorde. Det kan vara svårt minnas vad som hänt i närtid och ännu svårare ju mer tiden går. Utifrån detta är det underligt att handlingsplaner efter arbetsmiljökartläggningar kan planeras och genomföras flera veckor eller månader efter att undersökningen genomförts. Enligt min erfarenhet är det snarare regel än undantag att åtgärder sätts in månader efter att en kartläggning genomförts. Detta är problematiskt.
Om jag skulle träffa en person den 26 oktober och påpeka att vi sågs den 26 maj och att jag nu vill hjälpa personen utifrån hur den mådde då, skulle jag knappast bli tagen på allvar. Ändå är det så här det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs i många organisationer, trots att det behöver ske löpande. Att en ögonblicksbild från några månader tidigare styr handlingsplaner och insatser flera månader i framtiden kan, om man har tur, falla väl ut. Inaktuella underlag som grund för organisationens utveckling kan annars snarare motverka sitt syfte och i värsta fall göra mer skada än nytta. Detta kan låta som sunt förnuft, men kanske inte alltid är så självklart om man vanemässigt gjort på detta sätt.
Mätningar är färskvara – i synnerhet när man mäter fenomen som varierar över tid. Hur vi mår och upplever olika aspekter av arbetet och arbetsplatsen förändras vanligen över tid. Det är inte bara enkätsvar som varierar över säsonger, utan också nivåer av biomarkörer. Exempelvis stiger stresshormonet kortisol ofta under hösten och sjunker under våren, precis som enkätsvar ofta försämras och förbättras på motsvarande sätt. Faktum är att många variabler som kartläggs i samband med undersökningar förändras över årstider och påverkas av väder och vind, samt tillfälliga eller ihållande privata, personliga, sociala och arbetsrelaterade faktorer.
I det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver arbetsmiljön och välbefinnandet bedömas kontinuerligt och kopplas till en löpande, saklig och vänlig dialog om möjliga behov av förbättringar. Dialogen kan utgå från den aktuella situationen och ta hänsyn till hur utvecklingen sett ut över tid. Svackor eller förbättringar kan återspegla tillfälliga variationer eller trender beroende på hur länge de varat. Dialogen kan vägleda om det finns behov av insatser och i sådana fall vilka.
Ibland kan ögonblick kännas långa – se till att de inte varar en evighet.
Dan Hasson
Dan Hasson är forskare och författare som doktorerat i stresshantering och hälsopromotion vid Uppsala universitet.
Mer om Krönika
-
"Mitt inre arbetsmiljöombud heter Dagmar"
Krönika Kaffet puttrar och huset är tyst. Inget tangentknatter, inga röster. Jag styr över min tid och min energi. Frihet.
-
”Hjärnan – analog teknik som faktiskt funkar”
Krönika Jag är så gammal att jag kommer ihåg det papperslösa kontoret. Eller kanske borde jag förse frasen med ironiska citattecken, ”det papperslösa kontoret”?
-
Vill du bli lyckligare? Småprata!
Krönika Det finns få saker som gör mig på bättre humör än att vara ute och föreläsa. Missförstå mig rätt – jag uppskattar min stillsamma vardag som författare och psykolog med mobilspel och träningspass på lunchen. Men när jag sitter och rör om i kaffet under ännu ett ensamt trefika, tänker jag ofrånkomligen på den där forskningsöversikten i Nature.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Vibrationsskador drabbar unga snickare
Vibrationer Vibrationer från handhållna verktyg som skruvdragare och slagborrar kan orsaka livslånga skador på händerna. Trots det brister åtta av tio företag i arbetet med att förebygga vibrationsskador, enligt en tillsynsinsats som Arbetsmiljöverket gjort. Unga snickare lyfts fram som en särskilt utsatt grupp.
-

Var tionde saknar psykologisk trygghet på jobbet
Arbetsklimat Mer än var tionde anställd upplever bristande psykologisk trygghet på jobbet, enligt en kartläggning baserad på nära en miljon medarbetarundersökningar.
-

Barn särskilt utsatta på lantbruk
Arbetsolyckor och arbetsskador Nyligen omkom ett barn i en olycka med en traktor på ett lantbruk. Förra året inträffade tre liknande dödsolyckor. Nu gör det nationella initiativet Lantlyftet flera satsningar för att öka säkerheten för barn som bor och vistas på gårdar.