Hotade journalister ska få stöd
Publicerat 5 september 2017
En kunskapsbank med tidigare erfarenheter och en telefonjour för snabba råd – det är två åtgärder som regeringen föreslår för att förbättra arbetsmiljön för journalister, som i allt större omfattning utsätts för hot.
Regeringen har tagit fram en handlingsplan med åtgärder för att stärka skyddet för förtroendevalda, konstnärer och journalister. Enligt Göteborgs universitet visar undersökningar att nästan var tredje journalist utsatts för hot det senaste året.
– Vi behöver ett levande offentligt samtal, det är syret i vår demokrati och möjligheten att uttrycka sig begränsas av hot och hat. Vi ser att vissa grupper är särskilt viktiga i sina yrkesroller, som journalister, konstnärer, opinionsbildare och att de behöver ett förstärkt skydds, säger Felix König, politiskt sakkunnig på Kulturdepartementet.
I handlingsplanen föreslås därför bland annat en moderniserad lagstiftning och bättre kontakt mellan polis och lokalredaktioner.
– De stora redaktionerna har ofta ett säkerhetstänk, men frilansare och små redaktioner har helt andra förutsättningar, säger Felix König.
Även Medieinstitutet Fojo* vid Linnéuniversitetet får ett särskilt uppdrag som innebär att bygga upp en kunskapsbank, erbjuda seminarier för kunskapsutbyte samt ordna en jour för journalister. Hanna Andersson är projektledare för uppdraget på Fojo.
– Jag undersöker just nu vilka kartläggningar som gjorts av hat och hot, och ser att det förekommer i hög grad och det upplevs ha blivit värre med sociala medier. Vi ser också att redaktioner skyddar sig på olika sätt, genom att till exempel ta bort kommentarsfält, men att hoten strömmar in ändå, säger hon.
Den telefonjour som byggs upp ska därför kunna ge både enskilda journalister och arbetsgivare stöd och råd. Kunskapsbanken ska kunna nås via webben.
– Allt vi gör ska ju bli till praktisk nytta för journalister och frågorna kan till exempel handla om vad man ska tänka på vid kontakt med polis och rättsväsende, hur man säkrar bevisning så att de som hatar och hotar kan lagföras. För grundprincipen är ju att hat och hot alltid ska anmälas.
Hanna Andersson ser frågan om hot och hat som ett demokratiproblem, samtidigt som det är ett problem som påverkar journalisters arbetsmiljö.
– Ingen ska vara rädd för att göra sitt arbete. Men det blir också ett samhällsproblem eftersom journalister måste kunna göra sitt jobb.
Målet är att Fojos åtgärder ska vara på plats under 2018.
– Vår ambition är att vara igång att stötta och ge praktiska råd i början av nästa år. Vi har ett ju ett väldigt viktigt år framför oss med en valrörelse, som tyvärr kan göra yrkesgruppen ännu mer utsatt, säger hon.
* Institutet för fortbildning av journalister

Carin Hedström
Mer om Hot och våld
-
Skolor uppmanas skaffa rutiner för våldsamma händelser
Hot och våld • Efter attacken i Malmö där två lärare dödades säger Lärarförbundet att alla skolor behöver ha rutiner och en beredskap för händelser som denna.
-
Att träna på hotfulla situationer ökar tryggheten
Hot och våld • Genom att träna på hotfulla situationer går det minska lidandet för den som drabbas. Överraskningsmomentet blir inte lika stort och man kan bredda sitt handlingsutrymme. Det säger Stefan Dahlberg som är utbildare inom krisstöd och krishantering.
-
Vårdanställda råkar oftast ut för våld på jobbet
Hot och våld • Kvinnliga vårdanställda är den grupp som är mest utsatta för hot och våld på arbetet. Det visar en rapport från Afa Försäkring.
Senaste om Mer om arbetsmiljö
-
Här är Ekot
Bildreportaget • Vi har alla hört rösterna som troget ger oss de senaste nyheterna. Vi har kikat in bakom kulisserna på Sveriges Radios snart 85-åriga nyhetsredaktion.
-
Så skapas trygga intimscener
Arbetsmiljöarbete • Det finns två certifierade intimitetskoordinatorer i Sverige. Deras jobb är att skapa trygghet och struktur under arbetet med intimscener på scen och filmduk.
-
Det börjar med alldeles för många koppar kaffe
Krönika •