Bild: Istockphoto
Även lindriga elolyckor ger bestående men
Publicerat 7 juni 2017
Även lindriga elolyckor kan ge nervskador som visar sig senare i livet. Efter elolycksfall är det viktigt att bli noggrant undersökt i sjukvården, konstaterar Lars Jansson, inspektör på Elsäkerhetsverket.
Förra året dog tre personer i samband med elolyckor i Sverige och 416 skadades, enligt Elsäkerhetsverkets årsrapport för 2016. Två av de omkomna var linjemontörer som fick ström genom kroppen då de kom i kontakt med en spänningsförande luftledning medan de jobbade. Den tredje var en privatperson, som omkom vid ett elolycksfall i hemmet. I genomsnitt fyra personer per år har dött i elolyckor under 2000-talet.
Den vanligaste typen av elolycka bland personer som arbetar yrkesmässigt med el är att få ström genom kroppen, så kallad strömgenomgång. Nio av tio elolyckor bland yrkesverksamma var av det slaget.
De anmälda olycksfallen och tillbuden ökade med cirka 20 procent förra året. Men det behöver inte betyda att det faktiskt skedde fler olyckor.
– Vi tror att det mera handlar om att informationen har gått fram. Man ska anmäla, och man ska ta kontakt med sjukvården vid elolycksfall. Kunskapen har ökat om att man kan få problem av elolyckor senare i livet, säger Lars Jansson, Elsäkerhetsverket.
I rapporten redovisas en studie gjord av forskaren Lisa Rådman, Universitetssjukhuset i Örebro. Hon undersökte yrkesverksamma elektriker genom enkäter i flera steg, för att först ringa in dem som råkat ut för elolyckor och sedan studera dem – och omständigheterna kring olycksfallen – närmare.
Nästan alla som drabbats av ett olycksfall hade fått strömmen in genom fingrar, händer och armar, och oftast hade de minsta nervtrådarna som skadats. Smärta, nedsatt känsel och svaghet i musklerna var de vanligaste symtomen. Omkring tre procent av de elektriker som skadats i elolyckor hade symptom kvar nio år efter olycksfallet.
De som uppsöker sjukvården efter elolycksfall blir oftast noggrant undersökta, uppger Lars Jansson.
– Men det finns också exempel på att man skickas hem direkt efter ett EKG, och det är inte bra. Alla i vården har inte full koll, tyvärr. Man bör ligga kvar och bli ordentligt kontrollerad, säger han.
Även lättare olycksfall, som kanske inte verkar så allvarliga då de händer, kan leda till sena skador.
Studien lyfter också fram brister i säkerhetskulturen, som gör att inte alla arbetsrelaterade elolycksfall anmäls till Arbetsmiljöverket. Sju av tio elolycksfall som ledde till sjukfrånvaro bland yrkesverksamma förra året berodde på att de arbetade på fel sätt. De kopplade till exempel inte ifrån spänningen innan de började jobba, eller kontrollerade inte att spänningen var avslagen. Brist på kunskap är inte förklaringen, anser Lars Jansson.
– Det är a och o att mäta spänningen innan man går på och jobbar, det vet alla som arbetar med elektricitet. Men ibland kopplar man inte ifrån spänningen, därför att det är en väldigt enkel sak som ska göras. Det farligaste som finns är uttrycket 'jag ska bara'.
Vissa som råkar ut för elolycksfall vill inte berätta det för arbetsgivaren.
– De kan tycka att det är lite skämmigt. De vet att de har gjort fel om de får en stöt. Då behöver kulturen på arbetsplatsen ändras, säger Lars Jansson.
Margareta Edling
Mer om Arbetsolyckor och arbetsskador
-
Samma misstag upprepas vid dödsolyckor
Arbetsolyckor och arbetsskador • Hittills i år har 37 personer dött på jobbet, enligt preliminära siffror från Arbetsmiljöverket. Inom tillverkningsindustrin har trenden länge varit positiv, men nu ökar antalet olyckor igen.
-
Att säkra verktygen räddar liv på bygget
Säkerhet • Att tappa ett verktyg när man jobbar på hög höjd är vanligt. Men genom en så enkel åtgärd som att fästa verktyg i bältet eller selen kan man rädda både människoliv och säkerställa att byggnader och material på marken inte får skador.
-
Många brister vid lastning och lossning
Arbetsolyckor och arbetsskador • Tre av fyra åkerier som levererar material till byggarbetsplatser har brister i sitt systematiska arbetsmiljöarbete.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
De satsar på ökad säkerhet i skolan
Hot och våld • Anmälningar om hot och våld i skolan ökar kraftigt, enligt en ny rapport. Sigtuna kommun vill vända trenden och har anställt fem biträdande rektorer som enbart ska jobba med att öka tryggheten och säkerheten i skolan.
-
Han vill peppa till karriärbyte mitt i livet
Generationer • Många tror att det är för sent att utvecklas i karriären efter 40. I sin nya bok visar Nicolas Jacquemot hur man kan bryta gamla föreställningar och hitta nya vägar.
-
Otydligt vem som ansvarar för den digitala miljön
Digitalisering • Många arbetsgivare är medvetna om att digitala system och arbetssätt har stor påverkan på arbetsmiljön i stort. Men fortfarande är det många som missar att riskbedöma och att ha en tydlig ansvarsfördelning. Det visar en stor inspektionsinsats av den digitala arbetsmiljön som Arbetsmiljöverket gjort.