Trender trögare än vi tror
Publicerat 30 mars 2016
Mitt första jobb hade ingen ordentlig plats för personalen att vara på när vi inte arbetade. Vilket i och för sig kan ha berott på att vi inte hade några raster. Mitt andra och tredje jobb hade inte internet. Mitt fjärde jobb hade öppna rökrum. Mitt femte hade stängda rökbås och personalen fick själv skaffa mobiltelefoner ”om det behövdes”.
Arbetslivet förändras hela tiden. Men trenderna är ofta långsammare än vi tror. Samtidigt som de – när de väl slagit igenom – påverkar arbetsplatserna i mycket större omfattning än vad vi anade från början.
Den senaste tiden har jag kikat närmare på vad trendspanare och branschinstitut tror kommer att hända under 2016. Sammanfattningsvis kan man säga att förändringarna är teknikdrivna, generationsdrivna och etiskt drivna. Den sista punkten hänger samman med både teknikutvecklingen och generationsväxlingen.
Men vad man slås av är just långsamheten. Överst på de flesta trendlistor hamnar möjligheten att arbeta var man vill – att ibland sitta hemma, ibland på café, ibland på kontoret.
Det här är ju något vi har pratat om i 20 år, men först nu har tekniken som gör sådana arbetsdagar möjliga fått ett stort genomslag.
I takt med att allt fler branscher drivs framåt trendmässigt av små enmansbolag, dyker det också upp kollaborativa arbetsplatser – delade kontorsytor – som har en helt annan atmosfär och inredning än de ”vanliga” kontoren. Dessa platser (också högt upp på trendlistorna) lockar med en annan syn på nätverkande än de normala företagsytorna, som oftast bara hyser de redan anställda. De drivs också vanligen av Generation Y, personer födda mellan 1980 och 1994, som präglas av en lekfullhet och en lätt motvillighet inför att bli vuxna.
Denna generation börjar nu dessutom få positioner högre upp i företagen. Med sig tar den en mängd digitala kommunikationsverktyg som snabbt ökar transparensen på arbetsplatsen. Diskussioner som tidigare varit slutna, sker nu öppet. Här pågår ett slags bemäktigande av personalstyrkan, samtidigt som brännande samhällsdiskussioner sipprar in i de interna diskussionerna. Därför kommer vi att prata mer om saker som mångfald, genus och om etiska och moraliska hållningar framöver.
Men den största förändringen handlar nog om vad allt detta skapar – arbetsdagar som inte längre går att avgränsa från fritiden i varken tid eller rum. Den viktigaste trenden handlar därför om en allt större strävan bland personalen att på något sätt hitta en balans i livet. De företag som lyckas kommer troligen också att bli framgångsrika. Från och med nu är nämligen arbetsklimatet en av de viktigaste faktorerna för att få tag i bra personal.
Anders Mildner
Anders Mildner är kommunikations- och innehållsansvarig på Altitude Meetings. Han är också skribent.
Mer om Krönika
-
Det börjar med alldeles för många koppar kaffe
Krönika •
-
Kanske behöver jag bara ett kul, dumt namn
Krönika •
-
Hon hugger bittert på mitt vänliga "hej"
Krönika •
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Covid-19 vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos kvinnor
Coronaviruset • Permitteringar och distansarbete under pandemin har lett till färre olyckor samtidigt som antalet arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan ökat med 48 procent.
-
Bristande undervisning om arbetsmiljö i skolan
Arbetsmiljöarbete • Unga mellan 16 och 24 år är särskilt utsatta för arbetsskador som leder till sjukskrivning. Samtidigt är kunskapen om arbetsmiljö som elever får med sig från skolan bristfällig eller obefintlig, visar en rapport från Mynak.
-
Hon hjälper anställda att bli bättre talare
Arbetsmiljöarbete • Kommunikation är så mycket mer än det som sägs. Det är precis lika viktigt hur det sägs, och det är vad en logonom arbetar med.