Ungas korttidsfrånvaro – ett rop på hjälp

Hela 15 procent av medarbetarna i åldern 20–29 år har upprepad korttidssjukfrånvaro – det vill säga minst sex gånger per år. Det visar data från data från Feelgoods omfattande hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökningar (HALU). Problemet syns inte i den officiella statistiken eftersom de flesta av dessa sjukdagar faller inom sjuklöneperioden på 14 dagar. En kostnad som arbetsgivaren bär och som sällan analyseras djupare.

Psykisk ohälsa bakom ungas sjukfrånvaro

Enligt datan handlar det inte om att unga rapporterar högre arbetsbelastning eller fler fysiska besvär. I stället tyder mycket på att stress i livet som helhet, oro för framtiden och en ökad psykisk sårbarhet spelar en stor roll. Charlotte Valleskog, chefspsykolog på Feelgood, menar att normerna kring sjukfrånvaro också har förändrats.

– Tröskeln för vad som kan räknas som sjuk har blivit lägre. Den allmänna psykiska ohälsan hos yngre kan bidra till en högre frånvaro. Tyvärr verkar unga i dag sämre rustade med verktyg och strategier för att ta hand om sin egen psykiska hälsa – och det behöver vi göra någonting åt, säger hon.

Jurgita Narusyte, docent och forskare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har undersökt kopplingen mellan psykisk ohälsa i unga år och framtida sjukskrivningar. Enligt henne finns det en ökad sårbarhet hos vissa individer.

– Tidigare forskning visar att det är både ärftlighet och faktorer i omgivningen som bidrar till psykisk ohälsa. Så finns det en ärftlig sårbarhet, kan den i samband med en stressfylld miljö runt omkring sig göra att psykiska besvär blommar upp.

Unga män oftare sjukskrivna

Av Feelgoods data framgår att sjukskrivningsnivåerna är höga bland arbetare och framför allt unga män.

– Bland de arbetare som ingick i undersökningen jobbade 20 procent skift eller natt. Det kan vara en förklaring till att sjukfrånvaron bland arbetare jämfört med tjänstemän. Jag tänker att när man är ung så kanske man testar ett skiftjobb och så visar det sig att det är rätt så påfrestande, säger Jurgita Narusyte.

En annan faktor som kan förklara varför män har högre frånvaro än kvinnor är att män oftare drar sig för att söka hjälp vid psykisk ohälsa. Upprepad kort sjukfrånvaro kan vara deras sätt att hantera sitt dåliga mående utan behöva söka vård eller behöva sjukskriva sig längre perioder.

Korta sjukperioder kan se harmlösa ut, men de är ofta ett rop på hjälp. Genom att ta signalerna på allvar och agera tidigt, exempelvis genom stödjande samtal, ökad delaktighet och en arbetsmiljö som främjar psykisk hälsa, går det att bryta negativa spiraler innan de leder till längre sjukskrivningar, säger Charlotte Valleskog.

Öppenhet och anpassningar kan göra skillnad

Arbetsplatsanpassningar kan också vara en viktig insats – och behöver inte innebära stora förändringar.

– Det kan handla extra pauser eller annat som inte behöver vara dyrt eller tidskrävande. De allra flesta vill vara med och bidra i arbetslivet anpassningar på arbetsplatsen kan möjliggöra detta, avslutar Jurgita Narusyte.