Så hittar du hopp i mörkret

Vår hjärna är programmerad för att se och hantera faror. Det handlar om överlevnad. Därför är det lätt att vi fångar upp rapportering om krig, översvämningar och andra oroligheter. Med fokus riktat mot det negativa är det svårt att känna sig hoppfull. Det går att ändra på det och i stället se det som också är positivt. Det säger psykologen, föreläsaren och författaren Liria Ortiz.

Foto: Mode House

– Vi har väldigt inpräntat hur saker ska vara, till exempel att det inte ska vara krig och så vidare. Det är lätt att vi stannar i hur det borde vara i stället för att se verkligheten som den är och göra något av det. Vi måste aktivt leta efter det positiva och det finns. 

Även det lilla kan väcka hopp 

Men även om vi inte kan hjälpa till handgripligen så går det att agera på andra sätt för att tända hoppet. Utgå från vad du kan påverka och göra utifrån dina förutsättningar.

– Det händer mycket i världen som jag inte kan påverka samtidigt finns det kanske något jag kan göra, kanske ge pengar till en organisation som kan göra något. I många krissituationer är det bara organisationer som kan komma in med hjälp och om jag skänker pengar hjälper jag dem att hjälpa.

Gesterna behöver inte vara stora utan även det lilla kan väcka hopp både hos dig själv och din omgivning. Det kan vara ett leende mot grannen eller att uppmärksamma att en kollega gjort något bra och även lyfta det du själv gjort som är bra.

– När vi får positiv uppmärksamhet för något vi gjort vill vi göra mer av samma. Känslan av att vi gjort något bra ger en positiv förstärkning. Tillsammans med andra förstärks den positiva känslan. Att göra något för andra framkallar hopp. Det kan vara enkla saker som du gör, punktinsatser som att bjuda en vän med dålig ekonomi på middag. Gör saker så enkelt det går och utifrån vad du förmår.

Liria Ortiz vill skilja på passivt och aktivt hopp. Passivt hopp är när vi önskar och väntar att något ska hända utan att egentligen agera.

– Aktivt hopp är att göra något utifrån sina egna förutsättningar. I svåra tider kommer inte hoppet av sig själv det krävs att vi agerar.

Måste acceptera det vi inte kan påverka 

Känsla av sammanhang och tillhörighet stärker också hoppet. Till exempel att närma sig en grupp som du känner delar samma värderingar som du. Men det är också bra att kunna markera eller säga ifrån om du upplever att stämningen blir för negativ i en grupp och kanske välja att gå därifrån.

– Försök nyansera på något sätt för att så ett frö, och om du känner att du blir negativt påverkad – gå därifrån.

Många kan säker uppleva det naivt och kanske till och med provocerande att söka det positiva och jobba för att stärka hoppet. Men så är det inte alls, menar Liria Ortiz.

– Vi måste titta på vad vi kan påverka och vad vi måste acceptera. Till exempel att acceptera att jag får känslor av ångest över krig, det är mänskligt. Men det finns också sådant jag kan påverka utifrån mina egna förutsättningar och det är det som ger hopp.