
Bild: Caroline Andersson
Ny bok gör upp med myten om positiva tankar
Publicerat 6 april 2022
Skjuter du gärna upp sådant som känns jobbigt, begraver dig i jobb när det är stressigt eller är nervös inför presentationen flera veckor i förväg. Nyckeln till förändring är inte att tänka annorlunda utan att göra annorlunda, enligt psykologen och författaren Siri Helle.
Självhjälpsböcker och media har länge matat oss med bilden att vi kan förändra vårt beteende genom våra tankar och att tänka positivt. Och det kan fungera, men oftast inte enligt psykologen Siri Helle.
– Tyvärr kan vi inte bara trycka på fjärrkontrollen och förändra våra tankar. Men det går oftast att förändra sitt beteende, eftersom det till skillnad från tankar och känslor styrs av viljan, säger hon.
Ibland är våra problem och motgångar så stora att de påverkar hela vardagen, då är det dags att söka professionell hjälp.
Men för de allra flesta av oss kommer den där oron bara ibland och gör livet lite svårare att leva i perioder. Det kan handla om att man gärna skjuter upp saker man behöver göra för att det i stunden är skönare att ligga och skrolla på sociala medier eller att man stressar vidare trots att man behöver vila.
– Man gör helt enkelt det som känns rätt i stunden trots att det saboterar för en på sikt. Jag kallar det för en känslo-fälla, säger Siri Helle.
Känslorna är felkalibrerade
I sin nya bok ”Känslofällan; ta makt över dina känslor, tankar och ditt beteende” beskriver hon hur man gör för att stegvis ändra sitt beteende vilket brukar smitta av sig även på tankar och känslor.
– Ofta handlar det om att känslorna är felkalibrerade så att larmsystemet har blivit överaktivt. Då måste man omkalibrera så att det slutar larma eller i alla fall larmar lägre, säger Siri Helle.
Hon har sin grund i kognitiv beteendeterapi (KBT) som bygger på att känslor, tankar och beteenden hänger ihop och påverkar varandra. I sitt jobb som terapeut har hon mött otaliga patienter med både ångest, depression och stressproblematik
– Gång på gång har jag fått höra ”varför har jag inte fått lära mig det här tidigare”, säger Siri Helle.
Våga testa det som känns jobbigt
Trots att det finns en uppsjö av självhjälpsböcker som bygger på KBT tycker hon det har saknats en bok om de övergripande principerna kring beteendeförändringar.
– Oftast är litteraturen inriktad bara på ett problem, till exempel hur man kan hantera sin rädsla om man lider av spindelfobi eller torgskräck, säger Siri Helle.
I boken lyfter hon upp fem områden som alla brottas med ibland. Det handlar om självkänsla, glädje, motivation, oro/nervositet och stress. De vanligaste man brukar prata om i samband med arbetslivet är stress och motivation. Men många känslofällor på jobbet är även kopplade till nervositet och oro enligt Siri Helle.
– Det kan handla om att man undviker att hålla presentationer eller komma med nya idéer för att det känns jobbigt. Det är inte heller ovanligt att man stannar kvar på ett jobb man inte trivs med för att man tycker det är nervöst att gå på anställningsintervjuer, säger Siri Helle.
För att komma till rätta med problemet handlar det om att göra det man vill trots att det är jobbigt. Knepet är att ta små steg och lägga ribban lagom högt.
– Om någon tycker det är jobbigt att prata inför en grupp brukar jag be dem att skriva ner en lista över olika situationer och gradera hur jobbigt det känns, säger Siri Helle.
Steg ett är att börja träna på de situationer som känns utmanande men överkomliga. Om det till exempel handlar om att leda ett möte börjar man med det. En god hjälp kan vara att bli uppmärksam på subtila beteenden som är lätta att förbise men ofta spelar stor roll för hur man upplever situationen.
– Det kan till exempel handla om att våga titta upp från sina papper för att ta död på sina mentala bilder av att alla sitter och himlar med ögonen eller gäspar i stolarna, säger Siri Helle.
Genom att utsätta sig för det som är jobbigt i lagom doser och ha kunskap om vilka fallgropar som finns brukar oron successivt försvinna av sig själv.
– Man inser att det där man fruktat och som hållit en tillbaka i åratal trots allt inte var så farligt, säger Siri Helle.
Minska stress och oro genom beteendeförändring
Stannar du kvar på ett jobb för att du tycker det känns nervöst med anställningsintervjuer? Att undvika sådant som känns jobbigt är en vanlig strategi. Försök istället att träna på situationer som känns utmanande men överkomliga. Lägg ribban lagom högt och ta små steg i taget.
Tipset är hämtat ur boken ”Känslofällan; ta makt över dina känslor, tankar och ditt beteende” av psykologen Siri Helle.

Kerstin Karlsson
Mer om Psykisk hälsa
-
Långvarig stress ökar risken för demens
Stress • Utmattningssyndrom och depression ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, enligt en ny svensk studie. Risken är fortfarande låg men kunskapen kan ge viktiga ledtrådar till hur demenssjukdom kan förebyggas.
-
Sjukskrivningar på grund av stress slår dystert rekord
Stress • Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress, visar en rapport från Försäkringskassan.
-
Var tredje person har haft en panikattack
Psykisk hälsa • Tryck över bröstet, svårt att andas, stickningar i fingrar och yrsel. En panikattack är lätt att förväxla med allvarlig sjukdom eftersom den ger samma symtom. Skillnaden är att panikattacker är ofarliga och går över av sig själva.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Chilla – det gillar hjärnan
Må bra • Ha inte dåligt samvete om du då och då hamnar i soffan framför en tv-serie. Att chilla eller slappa är helt nödvändigt för att kropp och hjärna ska må bra och vi ska få till en bra balans i livet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
-
Det kan du använda ditt friskvårdsbidrag till
Må bra • Arbetsliv reder ut vad du kan använda friskvårdsbidraget till – och vad du inte får använda det till.
-
Långvarig stress ökar risken för demens
Stress • Utmattningssyndrom och depression ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, enligt en ny svensk studie. Risken är fortfarande låg men kunskapen kan ge viktiga ledtrådar till hur demenssjukdom kan förebyggas.