Kvinnor tvingas sluta i förtid
Publicerat 30 november 2016
Nästan var sjunde kvinnlig arbetare i privat sektor i åldern 16–25 år kommer inte att kunna jobba fram till pensionen. Det visar ett scenario av sjukfrånvaroutvecklingen som AFA Försäkring redovisar i en ny rapport.
Tankeexperimentet bygger på hur många som kommer att drabbas av långvarig sjukfrånvaro under ett arbetsliv, och riskerar att behöva lämna arbetsmarknaden i förtid. Inom privat sektor beräknas 141 kvinnliga arbetare av 1 000, och 67 manliga arbetare av 1 000, få sj
uk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan, det som tidigare hette förtidspension.
– Har du en gång blivit beviljad sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan ser det inte så ljust ut. Då har du en risk att du inte kan komma tillbaka. Särskilt som det har blivit mycket svårare att få sjuk- och aktivitetsersättning, säger Anna Weigelt, chef för analysgruppen på AFA Försäkring.
Inom kommuner och landsting beräknas 82 kvinnor av 1 000 och 50 män av 1 000 att drabbas av långvarig sjukfrånvaro. Sifforna gäller för både arbetare och tjänstemän.
– Om man tittar på enskilda yrkesgrupper kan man se att de traditionella arbetaryrkena i kommuner och landsting, som städare, barnskötare och undersköterskor har högre siffror än läkare, chefer och ingenjörer. Det är en väldig skillnad mellan arbetare och tjänstemän totalt sett.
Scenariot bygger på statistik om hur sjukskrivningsfrekvenserna såg ut under 2013. Samtidigt är det svårt att förutsäga hur sjukfrånvaron kommer att utvecklas. Arbetslivet förändras liksom Försäkringskassans regelverk. Det finns också yrken, till exempel inom restaurangbranschen, som man sällan blir kvar i när man blir äldre utan mer fungerar som en språngbräda ut på arbetsmarknaden.
Men tankeexperimentet kan ändå ge en uppfattning om hur utvecklingstrenden ser ut och fungera som underlag för att skapa ett mer hållbart arbetsliv.
– Man kan se över arbetsbelastningen under ett helt yrkesliv och hur den kan anpassas för att människor ska kunna stanna kvar i arbete, säger Anna Weigelt.
De vanligaste diagnoserna för att beviljas sjuk- och aktivitetsersättning är depression och värk i muskler och leder, till exempel ryggvärk. En slutsats i rapporten är att man behöver kartlägga möjligheten att jobba vidare trots de här besvären.
– Det ser väldigt olika ut i olika yrkesgrupper. Man kan ha ont i ryggen som tjänsteman, men det behöver inte hindra en från att arbeta. Men det gör det om du är städare, säger Anna Weigelt.
Ladda ner rapporten "Sjukfrånvaro under ett arbetsliv" här:

Krister Zeidler
Mer om Arbetsolyckor och arbetsskador
-
Pandemieffekten på arbetsolyckorna borta
Arbetsolyckor och arbetsskador • Antalet arbetsolyckor är nu tillbaka på samma nivå som före pandemin. Det visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.
-
Många skadar sig på sommarjobbet
Introduktion • Nära 1 500 ungdomar råkade ut för olyckor på sommarjobbet förra året. Det visar siffror från Arbetsmiljöverket.
-
Så mycket kostar dödsolyckorna
Arbetsolyckor och arbetsskador • Satsningar på att förebygga arbetsrelaterade dödsolyckor skulle kunna spara miljardbelopp årligen, enligt en studie från Gävle Högskola.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Var femte kvinna vågar inte prata om mens på jobbet
Må bra • Var femte anställd mellan 18 och 29 år har varit sjukskriven på grund av mensrelaterade problem, visar en ny undersökning. Lika många upplever att det är obekvämt att prata om mens och menshälsa på jobbet.
-
Var tredje person har haft en panikattack
Psykisk hälsa • Tryck över bröstet, svårt att andas, stickningar i fingrar och yrsel. En panikattack är lätt att förväxla med allvarlig sjukdom eftersom den ger samma symtom. Skillnaden är att panikattacker är ofarliga och går över av sig själva.
-
Höga krav och låg kontroll skadligt för hjärtat
Arbetssjukdomar • För många har jobbhösten dragit i gång med full kraft och kalendern fylls av möten och andra aktiviteter. Att ha mycket att göra på jobbet behöver inte vara negativt i sig. Men höga krav i kombination med låg kontroll ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, enligt en ny studie.