Höga ohälsotal inte ett kvinnoproblem

En av regeringens stora utmaningar är ohälsotalen som ökar kraftigt just nu och i synnerhet för kvinnor. Men en ny kunskapssammanställning, som gjorts vid Stockholms universitet och Stressforskningsinstitutet på uppdrag av Arbetsmiljöverket, visar att det inte finns några skillnader mellan kvinnor och män om villkoren är lika.

– Det finns en tendens när det gäller kvinnor att inte fokusera så mycket på arbetet utan på privatlivet. Man säger att kvinnors sjukskrivningar beror på barn och privata omständigheter. Men när kvinnor och män exponeras för samma risker så drabbas de av ohälsa i samma utsträckning, sa Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, när hon inledningstalade på ett seminarium om kvinnors och mäns arbetsvillkor arrangerat av Arbetsmiljöverket.

Irene Wennemo konstaterade även att det finns en lång tradition att undersöka mäns arbetsmiljö och risker i den men att läget inte är detsamma när det gäller kvinnors arbetsmiljö.

Kunskapssammanställningen visar bland annat att höga krav och små resurser ofta leder till lägre arbetstrivsel, ökad vilja att säga upp sig och sämre fysisk och psykisk hälsa.
Problemen är särskilt tydliga i kvinnodominerade yrken inom vård, skola och omsorg, men både män och kvinnor som arbetar inom dessa områden mår sämre än andra.

– Det här är ett strukturellt problem och har inte att göra med kön. Det har att göra med hur man fördelar resurser. Det behövs samhällspolitiska insatser för att motverka strukturella skillnader, sa Magnus Sverke, professor vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och en av fem forskare bakom rapporten.

Läs kunskapssammanställningen