
Lärare känner ett stort ansvar för elevernas hälsa. Men lärarutbildningen rustar dem inte för att prata med elever som mår dåligt, enligt en studie från Malmö universitet.
Lärare saknar verktyg för att hantera elevers ohälsa
Publicerad 28 oktober 2026
Blivande lärare känner ett stort ansvar för elevernas hälsa. Men många upplever att utbildningen inte ger dem tillräckliga verktyg för att prata med elever som mår dåligt. Det visar en ny studie från Malmö universitet.
Artikeln i korthet
- Lärarstudenter känner ett stort ansvar för elevernas hälsa, men många upplever att utbildningen inte förbereder dem tillräckligt, enligt en enkätstudie från Malmö universitet.
- Framför allt saknar studenterna praktiska verktyg för att prata med elever och vårdnadshavare om psykisk ohälsa.
- Blivande gymnasielärare känner sig minst förberedda, medan förskollärarstudenter känner sig mest förberedda.
Samtidigt som varningssignalerna om barn och ungas hälsa blir allt fler, ses skolan som en viktig plats för att förebygga ohälsa och främja hälsa. Det ställer stora krav på framtidens lärare, dagens lärarstudenter.

– Psykisk hälsa är avgörande för både lärandet och skolnärvaron. Vi ville ta reda på hur väl rustade våra egna lärarstudenter är för att arbeta med elevers hälsa, säger Lisa Hellström, docent vid Institutionen för skolutveckling och ledarskap, vid Malmö universitet.
Genom en enkät samlade forskarna in svar från drygt 300 lärarstudenter för förskola, grundskola och gymnasium vid Malmö universitet. Studenterna fick svara på frågor om hur väl utbildningen förbereder dem på att arbeta med barns och elevers hälsa, och vilket ansvar de känner inför detta i sin framtida yrkesroll. Frågorna inkluderade kunskaper om såväl fysisk som psykisk och social hälsa.
Lärarstudenter saknar verktyg för svåra samtal
De flesta studenter svarade att de kände ett starkt ansvar för att arbeta med elevernas hälsa. Men de upplevde inte att utbildningen hade förberett dem tillräckligt. De hade en viss teoretisk förståelse med sig från utbildningen, men saknade praktiska verktyg för hur frågor om hälsa ska hanteras.
– Lärarstudenterna kände en osäkerhet kring hur de ska prata med elever och vårdnadshavare om någon mår dåligt i klassen, framför allt när det gällde psykisk ohälsa, stresshantering och återhämtning. Att hålla svåra samtal med elever och vårdnadshavare ingår i dagsläget inte i deras utbildning.
Blivande gymnasielärare minst förberedda
Svaren skiljde sig dock åt mellan lärarstudenterna. De blivande förskollärarna var de som kände sig mest förberedda för att möta barns och elevers hälsobehov, medan de blivande gymnasielärarna kände sig minst förberedda.
– Det är bekymmersamt eftersom behoven ofta är som störst bland barn i högstadiet och gymnasiet. Lärare är i många fall de första vuxna som ser signaler om ohälsa och har man inte redskapen kan man missa tidiga tecken, säger Lisa Hellström.
Hon menar att det samtidigt är viktigt att göra lärarna medvetna om att de redan gör i sin yrkesroll som är hälsofrämjande för eleverna.
– Lärarna träffar eleverna varje dag. Bara genom att möta elevernas oro och bygga relation så stärker de elevernas hälsa. När lärare ser till att elever får möjlighet att lyckas i skolan bidrar de till elevers välbefinnande.
Enkätstudien vid Malmö universitet ingår i ett större forskningsprojekt om hälsa i skolan. I en kommande studie ska verksamma lärare få svara på vilka verktyg de har att jobba med och vad de saknar i arbetet med barns och elevers hälsa. Enligt Lisa Hellström kan lärarutbildningen på sikt behöva kompletteras med fler praktiska övningar.
– Studenterna behöver få mer konkreta verktyg för att arbeta med hälsa. De behöver träna sig i svåra samtal och få en trygghet i att agera när de ser att någon mår dåligt, säger hon.
Läs mer om studien

Gerd Eriksson
Läs fler artiklar av Gerd Eriksson
Mer om Kompetens
-

Ansiktsblindhet blir ett hinder på jobbet
Kompetens Har du svårt att känna igen kollegor som bytt frisyr? Eller händer det att du möter någon på stan som hälsar glatt utan att du har en aning om vem det är? Då kan du vara ansiktsblind.
-

Tänk små steg om du vill skapa förändring på jobbet
Kompetens Så skapar du förändring på jobbet: tänk litet, bygg relationer och tänk långsiktigt. Historikern David Larsson Heidenblad ger fem konkreta tips
-

Skriv så att din text blir läst
Kompetens Mejl, rapporter och andra texter fyller arbetsdagen. Men hur skriver man så att mottagaren verkligen förstår? Copywritern Anna Kleinwichs Magnusson tipsar om hur läsarens behov kan bli vägen till tydligare texter på jobbet.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Negativa nyheter kan bidra till fler sjukskrivningar
Psykisk hälsa Svenska nyhetsrubriker har blivit alltmer negativa samtidigt som antalet nya sjukskrivningar för psykisk ohälsa har ökat
-

Ny forskning ska stärka inkludering i besöksbranschen
Arbetsmiljöarbete Hög personalomsättning och medarbetare med många olika bakgrunder ställer särskilda krav på ledarskapet i besöksnäringen. Nu ska forskare vid Högskolan Dalarna undersöka hur ledare i branschen kan skapa mer inkluderande arbetsplatser.
-

Utmaning för företagen att bedöma risker med återvinning
Arbetssjukdomar Återvinningsarbetare som tar hand om allt vårt avfall utsätts för betydande hälsorisker. Det visar en ny kunskapsöversikt.