Lärare saknar verktyg för att hantera elevers ohälsa

Samtidigt som varningssignalerna om barn och ungas hälsa blir allt fler, ses skolan som en viktig plats för att förebygga ohälsa och främja hälsa. Det ställer stora krav på framtidens lärare, dagens lärarstudenter.

– Psykisk hälsa är avgörande för både lärandet och skolnärvaron. Vi ville ta reda på hur väl rustade våra egna lärarstudenter är för att arbeta med elevers hälsa, säger Lisa Hellström, docent vid Institutionen för skolutveckling och ledarskap, vid Malmö universitet.

Genom en enkät samlade forskarna in svar från drygt 300 lärarstudenter för förskola, grundskola och gymnasium vid Malmö universitet. Studenterna fick svara på frågor om hur väl utbildningen förbereder dem på att arbeta med barns och elevers hälsa, och vilket ansvar de känner inför detta i sin framtida yrkesroll. Frågorna inkluderade kunskaper om såväl fysisk som psykisk och social hälsa.

Lärarstudenter saknar verktyg för svåra samtal

De flesta studenter svarade att de kände ett starkt ansvar för att arbeta med elevernas hälsa. Men de upplevde inte att utbildningen hade förberett dem tillräckligt. De hade en viss teoretisk förståelse med sig från utbildningen, men saknade praktiska verktyg för hur frågor om hälsa ska hanteras.

– Lärarstudenterna kände en osäkerhet kring hur de ska prata med elever och vårdnadshavare om någon mår dåligt i klassen, framför allt när det gällde psykisk ohälsa, stresshantering och återhämtning. Att hålla svåra samtal med elever och vårdnadshavare ingår i dagsläget inte i deras utbildning.

Blivande gymnasielärare minst förberedda

Svaren skiljde sig dock åt mellan lärarstudenterna. De blivande förskollärarna var de som kände sig mest förberedda för att möta barns och elevers hälsobehov, medan de blivande gymnasielärarna kände sig minst förberedda.

– Det är bekymmersamt eftersom behoven ofta är som störst bland barn i högstadiet och gymnasiet. Lärare är i många fall de första vuxna som ser signaler om ohälsa och har man inte redskapen kan man missa tidiga tecken, säger Lisa Hellström.

Hon menar att det samtidigt är viktigt att göra lärarna medvetna om att de redan gör i sin yrkesroll som är hälsofrämjande för eleverna.

– Lärarna träffar eleverna varje dag. Bara genom att möta elevernas oro och bygga relation så stärker de elevernas hälsa. När lärare ser till att elever får möjlighet att lyckas i skolan bidrar de till elevers välbefinnande.

Enkätstudien vid Malmö universitet ingår i ett större forskningsprojekt om hälsa i skolan. I en kommande studie ska verksamma lärare få svara på vilka verktyg de har att jobba med och vad de saknar i arbetet med barns och elevers hälsa. Enligt Lisa Hellström kan lärarutbildningen på sikt behöva kompletteras med fler praktiska övningar.

– Studenterna behöver få mer konkreta verktyg för att arbeta med hälsa. De behöver träna sig i svåra samtal och få en trygghet i att agera när de ser att någon mår dåligt, säger hon.