Lantbrukare mår sämre än andra yrkesgrupper

Kunskapssammanställningen bygger på internationella studier och visar det blivit mer pressat att arbeta som lantbrukare. Många upplever maktlöshet när det gäller klimatpåverkan, myndigheters krav och hot från djurrättsaktivister. Det som också skiljer lantbrukare från övriga yrkesgrupper är att man är på sin arbetsplats hela tiden.

– Man är ständigt i sin arbetsmiljö på gott och på ont. Du bor på din arbetsplats och kommer inte ifrån jobbet. Du har din familj där och du kanske driver ett lantbruk som gått i släkten i generationer och då kan det vara väldigt känsloladdat. Man ser inte på lantbruket som vilket företag som helst där man kanske bestämmer sig för att lägga ned om det går dåligt, säger Peter Lundqvist, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Tidigare forskning har fokuserat på fysisk arbetsmiljö

Han har forskat om lantbrukares arbetsmiljö i 35 år och har lett gruppen bakom kunskapssammanställningen.

Tidigare när man studerat lantbrukares arbetsmiljö har det främst varit fokus på den fysiska arbetsmiljön för att förebygga skador och olyckor.

– Det här är ett yrke med machonormer och en stolthet att klara sig själv. Det är lättare att prata om fysiska problem än psykiskt mående.

I sin genomgång har forskarna konstaterat att det saknas studier kring svenska lantbrukare och att det finns få som berör kvinnliga lantbrukare. Forskargruppen har nu fått i uppdrag av Jordbruksverket att genomföra en kartläggning av svenska lantbrukare. Studie startar i vår och pågår till 2025.

Även friskfaktorer ska studeras

– Vi vet väldigt lite om svenska lantbrukares psykiska hälsa. Men internationella studier från länder som är jämförbara med Sverige visar att de inte alltid mår så bra. Personligen vill jag uppnå en avdramatisering av psykisk ohälsa. Det ska vara lika odramatiskt att prata om att man är orolig, stressad eller deprimerad som om man brutit armen eller fått sy ett större sår, säger Peter Lundqvist.

De här frågorna har börjat få uppmärksamhet. Lantbruksmedia har tagit upp ämnet och Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har regionala omsorgsgrupper som består av lantbrukare som kan stötta vid problem.

– De är goda kollegor och viktiga som stöd. Men vi tror också att det behövs professionell hjälp i fall man har djupare problem.

I kartläggningen ska bland annat LRF:s omsorgsgrupper intervjuas och en större enkät genomföras bland lantbrukare.

Det är inte bara problemen som ska lyftas. Peter Lundqvist tycker också att det är viktigt att det som är positivt med lantbrukaryrket, så kallade friskfaktorer, behöver uppmärksammas. De har inte studerats lika mycket som riskfaktorerna. Men i kunskapssammanställningen har man bland annat lyft länken till den brukade jorden, arbetet med djur, att vara ute och arbeta fysiskt, egen motivation, känsla av tillhörighet och möjlighet att arbeta efter pensionsålder som friskfaktorer.