Hoppa till huvudinnehållet

Hur vi uppfattar ljud är väldigt individuellt. Musik sägs ofta öka kreativiteten, men nu tyder forskning på att det kan vara precis tvärtom.

Bild: Istockphoto

Må bra

Ta av lurarna om du behöver fokusera

Att lyssna på musik sägs ibland öka vår kreativitet. Men nu visar forskning att det snarare kan ha motsatt effekt. För att kunna fokusera på uppgifter som kräver problemlösning och kreativitet bör du helst ha tyst, alternativt lyssna på musik utan sång. 

Tillhör du dem som sätter på musik när det är dags att fokusera på en arbetsuppgift eller studier? Då kanske du bör tänka om. Forskare från Högskolan i Gävle och universiteten i Lancashire och Lancaster har undersökt hur människor påverkas av bakgrundsmusik samtidigt som de ska lösa problem som kräver kreativitet. Resultatet visade att bakgrundsmusik försämrade förmågan att lösa problem – och det oavsett om deltagarna gillade musiken eller var vana vid att lyssna på musik när de jobbade. John Everett Marsh, en av forskarna bakom studien, är inte särskilt förvånad över resultatet.

– Det har gjorts många studier som visar att bakgrundsljud minskar eller stör vår förmåga att använda vårt inre tal. Ett bra exempel på detta är när någon försöker komma ihåg ett telefonnummer utan att kunna skriva ner det. Då stör bakgrundsljud vårt inre tal och försämrar vår förmåga att minnas på kort sikt, säger han. John Everett Marsh

Hjärnan sjunger med

Men kan olika typer av musik påverka oss på olika sätt? För att ta reda på det testade forskarna populärmusik med texter som deltagarna inte kunde förstå, populärmusik utan texter och populärmusik med texter som deltagarna förstod. All musik visade sig försämra prestationsförmågan. Bakgrundsljud bestående av biblioteksbrus visade däremot ingen effekt.

John Marsh förklarar musikens negativa effekt på prestationen med hur hjärnan fungerar. En förändring i ljud, som när musiken går från en ton till en annan, gör att hjärnan automatiskt registrerar och organiserar denna förändring, utan att vi är medvetna om det. Hjärnan får då lite svårare att sortera och minnas annan information samtidigt. Är det en låt som är bekant för oss, kan det lätt bli så att hjärnan börjar sjunga med, även om inte munnen gör det.

– Om uppgiften som man ska lösa inte kräver användning av vårt inre tal så är det osannolikt att den störs på samma sätt av bakgrundsmusik. Då kan bakgrundsmusik till och med i vissa fall förbättra prestationen, säger han.

Bättre med klassisk musik

Men om uppgiften kräver användning av inre tal är det enligt John Everett Marsh bäst att undvika bakgrundsmusik med märkbara auditiva förändringar, som till exempel popmusik. Klassisk musik med mjukare övergångar kan däremot vara mindre skadlig för prestationen.

– Musik som innehåller texter är ett definitivt nej, eftersom de komplexa akustiska förändringarna i talet kommer att störa användningen av ditt inre tal till exempel när du ska repetera information, som ett telefonnummer, eller när du ska lösa en uppgift, säger han.

bild på Katharina Hedström

Katharina Hedström

Mer om Må bra

Senaste om Forskning