Även om antalet självmord minskat stadigt sedan 1980-talet i Sverige begår fortfarande mellan 1 200 och 1 300 personer självmord varje år. Det är vanligare bland män än bland kvinnor. Ungefär hälften av självmorden sker bland personer i arbetsför ålder.
– Hittills har det inte satsats så mycket på forskning om självmord. Det har varit ett tabubelagt ämne. Men vi behöver tala om detta och vi behöver få arbetskamrater att våga fråga hur kollegan mår och få dem att söka professionell hjälp, sa Bo Runeson, professor och överläkare vid Karolinska Institutet, när han i veckan presenterade en ny kunskapsöversikt om arbetets betydelse för självmord.
Just kamratstödjande insatser har visat sig ha en positiv effekt när det gäller att minska självmordsfrekvensen bland anställda. I bland annat USA, Australien och Kanada finns olika arbetsplatsinriktade program för att förebygga självmord inom yrken som jordbruk, byggindustri och polis. Där är det vanligare med självmord än inom andra yrkesgrupper. De anställda har fått tillgång till en hjälplinje att vända sig till och genom utbildning på arbetsplatsen har man lärt kollegor att känna igen tecken på självmordsrisk.
– Man har fått lära sig att tala om de här svåra sakerna. Det har gett god effekt och minskat andelen självmord dramatiskt. Förutom att det kostar lite är det få nackdelar, sa Bengt Järvholm, professor vid Umeå universitet som också arbetat med kunskapsgenomgången.
Faktorer i arbetsmiljön som ökar risken för självmord är höga krav och låg kontroll, dåligt kollegialt stöd och mobbning. Men även tillgången till medel att använda för att begå självmord spelar in.
– Om man jobbar som polis och har tillgång till skjutvapen ökar risken att man använder det. Det samma gäller för starka mediciner som vårdpersonal hanterar. Därför är det viktigt att begränsa åtkomsten så mycket som möjligt, sa Bengt Järvholm.
Men totalt sett har arbetsmiljöfaktorer en liten betydelse när det gäller risken att begå självmord. Det som är avgörande är istället den psykiska hälsan hos den enskilde individen. Depression är den psykiatriska diagnos som ökar risken mest. Något som ska tas på stort allvar eftersom depression även är den vanligaste psykiatriska diagnosen. Många av de som har självmordstankar har även drag av perfektionism och en självkänsla som är kopplad till prestation, enligt Bo Runeson.
– De ligger i allt vad de kan för att nå framgång på jobbet och är väldigt rädda att misslyckas. Men om det uppstår en konflikt på jobbet blir det väldigt svårt att hantera och man kan hamna i grubblerier och ältande. Det blir som en slags fälla där man inte ser några handlingsalternativ.
Kunskapssammanställningen om arbetsplatsens betydelse för självmord är finansierad av AFA Försäkring.
Hjälp hit kan du vända dig
Om du har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv, utan då behöver du söka hjälp. Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård. Självmordstankar är vanligt, och ingenting att skämmas över. Du är inte ensam.
Marianne Zetterblom Marianne Zetterblom Chefredaktör och webbredaktör 08-402 02 52 marianne.zetterblom@prevent.se
