Publicerad 20 september 2018

Resistenta bakterier – inte bara en risk för patienter

Smitta

Antibiotikaresistens talas det mycket om ur ett patientperspektiv, men mindre känt är att det även kan vara ett arbetsmiljöproblem. Vårdpersonal på äldreboenden och kycklinguppfödare är exempel på utsatta yrkesgrupper.

I en ny kunskapsöversikt från Arbetsmiljöverket har forskare kartlagt yrken och arbetsmiljöer där det finns en ökad risk att smittas av antibiotikaresistenta bakterier. En generell slutsats är att risken generellt sett är liten i Sverige eftersom användningen av antibiotika är restriktiv.

Anställda inom vård, omsorg och förskola löper, enligt rapporten, en ökad risk att smittas av bakterier på jobbet. Men det räcker inte för att kunna säga om de också har en högre risk att smittas av antibiotikaresistenta bakterier. Då skulle man behöva veta dels hur det ser ut med resistenta bakterier hos patienter med flera, dels om resistenta bakterier förekommer mer hos arbetstagarna än i befolkningen i övrigt.

– Det vet vi ingenting om, och därför går det inte att säga om risken är större, sa Ann Tammelin, docent vid Karolinska Institutet och överläkare inom Stockholms läns landsting när hon presenterade rapporten på ett seminarium nyligen.

Studier från andra länder visar att resistenta bakterier är vanligare hos personal på sjukhus och äldreboenden, där antibiotikabehandling ofta förekommer. Risken för medarbetare på sjukhus och äldreboenden i Sverige är liten, men troligen något högre än inom andra delar av vården, enligt rapporten.

Många andra europeiska länder har stora problem med resistenta bakterier inom livsmedelsproduktion och djurhållning. I Sverige är situationen bättre, sa forskarna i sin presentation. Resistenta bakterier förekommer i mycket liten utsträckning, eller inte alls. Det betyder att det för närvarande inte finns någon ökad risk för dem som arbetar.

Undantaget är en resistent bakterie (ESBL) som ofta finns också i kycklingar som är uppfödda i Sverige. Det innebär möjligen en ökad risk för personer som arbetar med att föda upp eller slakta fjäderfä.

– Hur stor den eventuella riskökningen är går dock inte att säga, sa Ingemar Qvarfordt, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

För att bevara den goda situationen i Sverige är det viktigt med en fortsatt restriktiv användning av antibiotika. Inom vården behövs ökad kunskap om hur man stoppar smittspridning mellan patienter. Sådana insatser skyddar även dem som jobbar.

I november börjar Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker att gälla. De handlar mycket om grundläggande hygienrutiner för att förebygga smitta och smittspridning.

Fakta resistenta bakterier

  • VRE är tarmbakterier som kan förekomma till exempel i sår eller i katetrar. De är resistenta mot Vancomycin som är ett viktigt antibiotikum. Bakterierna sprids lätt i sjukhusmiljö.
  • MRSA är en form av stafylokocker som är resistenta mot penicillin. De flesta barn och många vuxna bär normalkänsliga stafylokocker periodvis som en del av den normala floran. Infektioner med den resistenta varianten kan vara svåra att behandla och är ett vårdhygieniskt problem i hela världen.
  • ESBL är tarmbakterier som bryter ner de flesta antibiotika ur den så kallade betalaktamgruppen och är ett växande problem. Bakterierna påträffas hos friska personer och djur över hela världen och finns också inom vård och omsorg.

Källa: Arbetsmiljöverket

Taggar: Arbetssjukdomar