Stress leder till vårdmissar
Publicerat 14 september 2017
Stressade akutläkare löper större risk att göra fel i jobbet. Det visar en pilotstudie där forskare undersökt både upplevelsen av stress och den faktiska biologiska stressen hos en grupp läkare under utbildning.
Amerikanska och svenska forskare studerade en grupp på 28 blivande specialistläkare vid en akutmottagning i Detroit. Syftet var att se om det fanns en koppling mellan läkarnas egen skattning av sin stress, nivån av stresshormoner och deras prestation. Den biologiska stressen mättes genom salivprov före och efter arbetet. Som mått på prestationen använde man antalet "nära missar" som läkarnas handledare rapporterade efter arbetspasset.
Bengt Arnetz, professor vid Michigan State University, var gästprofessor vid Umeå universitet när studien gjordes. De blivande specialistläkarna (ST-läkare) är en särskilt intressant arbetsgrupp, förklarar han.
– Arbetet är mycket stressigt och fel leder till allvarliga konsekvenser. Vi kunde också mera objektivt definiera stressen, i detta fall antalet svårt sjuka patienter och antalet traumapatienter under ett dagspass, säger han.
Forskarna blev förvånade över att sambandet mellan biologiskt mätbar stress och risken för misstag var så pass starkt. De såg en koppling mellan graden av inflammation i kroppen som orsakats av den biologiska stressen under ett arbetspass, antalet svårt sjuka eller skadade patienter som läkaren tog emot och antalet rapporterade nära missar.
ST-läkare som själva sa att de kände sig stressade inför ett arbetspass rapporterades göra flera missar under passet.
– Genom att först titta på en extremt stressad grupp kan vi hitta indikatorer som man kan studera på andra grupper av kunskapsmedarbetare, säger Bengt Arnetz. Vi tror inte att fynden är unika för ST-läkare i akutmedicin, utan stress kan skada hjärnans funktion även för andra grupper.
Men det behövs mer forskning för att man ska kunna säga om det finns ett samband mellan stress och eventuella felbehandlingar i vården.
– Det finns få tidigare studier som undersöker om stress i arbetslivet kan förändra biologiska markörer, som i sin tur kan påverka vår kognition och hjärnhälsa. Vi hoppas nu kunna gå vidare och titta på andra kunskapsmedarbetare, som lever under hård stress.
Tanken är att bland annat undersöka vad som kännetecknar personer som drabbas av utbrändhet (lågenergisyndrom) jämfört med dem som klarar arbetsstressen, och vilka faktorer i arbetsmiljön som har betydelse.
Artikeln är publicerad i British Medical Journal:

Margareta Edling
Mer om Stress
-
Ny ljudbok med råd till stressade och trötta
Stress • Vi blir allt mer trötta och stressade – eller? Enligt psykologen Kerstin Jeding, aktuell med en ny ljudbok om stress och återhämtning, är stress inget nytt fenomen.
-
Mindre risk att bli sjuk om man har bra stöd i stressiga perioder
Stress • Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken bakom sjukskrivning. Men det går att förebygga, visar en forskningsöversikt. Effektivast på lång sikt är organisatoriska åtgärder som sedan kan kompletteras med individuella insatser.
-
Därför blir vi mindre effektiva av multitasking
Stress • Äntligen kan vi jobba ostört i hemmets lugna vrå – eller? Enligt psykolog Alexander Rozental kan det vara svårare att koncentrera sig hemma. Hushållssysslor och digitala kommunikationskanaler kan bidra till att vi multitaskar mer än på arbetsplatsen, och effektiviteten blir lidande.
Senaste om Forskning
-
Därför blir unga kvinnor mer zoomtrötta
Distansarbete • Att synas på en skärm med sin hemmiljö som bakgrund spär på den press som unga redan känner av sociala medier. Det konstaterar Markus Fiedler, forskare i medieteknik.
-
Könsuppdelat jobb ökar risken för sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier • Att vara kvinna och jobba på en mansdominerad arbetsplats eller att vara man på en kvinnodominerad arbetsplats ökar risken att utsättas för sexuella trakasserier.
-
Tysta fläktar gör oss friskare
Ventilation • Högt blodtryck, hörselskador, sömnsvårigheter och stress är några hälsoproblem kopplade till konstant brus från ventilationssystem. Nu har en forskare vid Chalmers utvecklat en tyst fläkt.