Stress leder till vårdmissar
Publicerat 14 september 2017
Stressade akutläkare löper större risk att göra fel i jobbet. Det visar en pilotstudie där forskare undersökt både upplevelsen av stress och den faktiska biologiska stressen hos en grupp läkare under utbildning.
Amerikanska och svenska forskare studerade en grupp på 28 blivande specialistläkare vid en akutmottagning i Detroit. Syftet var att se om det fanns en koppling mellan läkarnas egen skattning av sin stress, nivån av stresshormoner och deras prestation. Den biologiska stressen mättes genom salivprov före och efter arbetet. Som mått på prestationen använde man antalet "nära missar" som läkarnas handledare rapporterade efter arbetspasset.
Bengt Arnetz, professor vid Michigan State University, var gästprofessor vid Umeå universitet när studien gjordes. De blivande specialistläkarna (ST-läkare) är en särskilt intressant arbetsgrupp, förklarar han.
– Arbetet är mycket stressigt och fel leder till allvarliga konsekvenser. Vi kunde också mera objektivt definiera stressen, i detta fall antalet svårt sjuka patienter och antalet traumapatienter under ett dagspass, säger han.
Forskarna blev förvånade över att sambandet mellan biologiskt mätbar stress och risken för misstag var så pass starkt. De såg en koppling mellan graden av inflammation i kroppen som orsakats av den biologiska stressen under ett arbetspass, antalet svårt sjuka eller skadade patienter som läkaren tog emot och antalet rapporterade nära missar.
ST-läkare som själva sa att de kände sig stressade inför ett arbetspass rapporterades göra flera missar under passet.
– Genom att först titta på en extremt stressad grupp kan vi hitta indikatorer som man kan studera på andra grupper av kunskapsmedarbetare, säger Bengt Arnetz. Vi tror inte att fynden är unika för ST-läkare i akutmedicin, utan stress kan skada hjärnans funktion även för andra grupper.
Men det behövs mer forskning för att man ska kunna säga om det finns ett samband mellan stress och eventuella felbehandlingar i vården.
– Det finns få tidigare studier som undersöker om stress i arbetslivet kan förändra biologiska markörer, som i sin tur kan påverka vår kognition och hjärnhälsa. Vi hoppas nu kunna gå vidare och titta på andra kunskapsmedarbetare, som lever under hård stress.
Tanken är att bland annat undersöka vad som kännetecknar personer som drabbas av utbrändhet (lågenergisyndrom) jämfört med dem som klarar arbetsstressen, och vilka faktorer i arbetsmiljön som har betydelse.
Artikeln är publicerad i British Medical Journal:
Margareta Edling
Mer om Stress
-
Testa hyperfokus och gör en veckas jobb på en dag
Arbetstid • Många kämpar för att få tiden att räcka till på dygnets 24 timmar. Tänk dig då en teknik där 40 minuters ostört arbete kan spara in en hel veckas jobb.
-
Trötthet och låg energi vanligare bland kvinnor
Må bra • Tre av tio anställda upplever brist på energi och trötthet efter arbetsdagen på en nivå som gör att de inte orkar göra saker på fritiden. Unga och kvinnor är mest drabbade, visar en ny undersökning.
-
Vad händer när chefen ersätts av en app
AI • Appar som styr arbetet är vanligt inom flera branscher, som till exempel lager och transport. Nu ska forskare ta reda på hur det påverkar arbetsmiljön.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Ny studie om arbetsplatsens stöd vid livskriser
Psykisk hälsa • Hur kan chefer och kollegor stötta medarbetare som råkar ut för svåra livshändelser? Den frågan ska forskare vid Luleå tekniska universitet nu undersöka.
-
Unga snickare drabbas av vibrationsskador
Vibrationer • Var tredje snickare visar tecken på vibrationsskador i händerna. Skadorna drabbar även unga snickare enligt en ny avhandling från Lunds universitet.
-
Humor en maktfaktor på jobbet
Arbetsklimat • Humor är ett smörjmedel som kan höja stämningen på jobbet. Men humor kan också vara ett maktmedel som ger fördelar för den som får uppskattning för sina skämt.