Webbinarium: Framgångar och fallgropar med det hybrida kontoret
Se det inspelade webbinariet där Leif Denti och Caroline Lornudd presenterar forskning om distansarbete, och samtalar om hur vi kan arbeta för att ta vara på fördelarna med hybridkontor.
Sammanfattning av webbinariet
Efter coronapandemin är det många som delar sin arbetstid mellan hemmet och kontoret. Arbetsplatser har olika riktlinjer för hur mycket av arbetet som kan genomföras på distans, men gemensamt för alla är att vi behöver förstå vilka utmaningar det kan innebära.
Distansarbete ökar vår känsla av autonomi
Möjlighet till distansarbete gör att vi trivs mer med våra jobb, blir mer engagerade och stressar mindre, enligt Leif Denti som är forskare i arbets- och organisationspsykologi vid Göteborgs universitet. Den största anledningen till det handlar om att vi upplever något som kallas för autonomi, det vill säga en känsla av egenkontroll. Hemma kan vi själva välja hur vi lägger upp vår arbetsdag, vi slipper restid till jobbet och hittar därmed en bra balans mellan arbete och fritid – det stärker vår kreativitet. Vi har också större möjlighet till djup koncentration eftersom vi slipper många störningsmoment.
Leif Denti berättar också om de risker som finns med distansarbete som till stor del handlar om isolering. För att distansarbetet ska fungera behöver vi jobba aktivt med meningsfullhet – både socialt och professionellt. Leifs bästa tips för detta är:
- Ge återkoppling på varandras arbete. Frihet och autonomi är bra, men vi behöver förstå syftet med det vi gör och hur det passar in i organisationens helhet.
- Motverka professionell isolering – förtydliga vägarna för utveckling och karriär.
- Hjälp varandra att lösa problem och fråga aktivt hur kollegor mår.
- Skapa rum för det sociala – träffas och skratta tillsammans.
Det kräver tid och engagemang att stärka psykologisk trygghet på distans
En organisation med stark psykologisk trygghet skapar kreativa, engagerade medarbetare som gärna delar med sig av sina upplevelser – det skapar möjligheter till lärande och utveckling. Psykologisk trygghet ger också bättre hälsa och ökad arbetstillfredsställelse. Caroline Lornudd, psykolog och ledarskapsforskare vid Mälardalens universitet, berättar om strategier som vi kan använda för att öka den psykologiska tryggheten på en arbetsplats.
Hela arbetsgruppen behöver tillsammans arbeta med att stärka relationerna och acceptera att det kräver större ansträngning och tar mer tid att göra på distans än på ett kontor där vi umgås dagligen. Som ledare finns det några viktiga saker att göra:
- Formulera utmaningen: Det här är svårt. Vi vet inte vad som funkar för vår organisation, men tillsammans ska vi prova och lära oss.
- Bjud in till delaktighet: Vi behöver många perspektiv för hitta lösningar. Vi ska fundera tillsammans, prova tillsammans och utvärdera tillsammans.
- Bemöt på ett bra sätt: Gör det till en positiv upplevelse att dela med sig av synpunkter och idéer. Visa respekt för allas åsikter.
Den psykologiska tryggheten gynnas också av den autonomi som distansarbetet innebär – om den kommer med tydliga ramar, enligt Caroline Lornudd. Det måste vara tydligt för alla hur vi gör på den här arbetsplatsen och vilka roller vi har.
Skapa och upprätthålla en arbetsplatskultur på distans
De båda forskarna är överens om att fördelarna med att kunna arbeta på distans väger tyngre än nackdelarna. Men vi måste vara medvetna om att det är en ny kompetens som vi behöver lära oss, framför allt när det gäller arbetsplatsens kultur. Vi måste hitta mötespunkter och samlingsplatser online och skapa tydliga spelregler för hur vi ska vara med varandra. Att umgås på distans kräver fler aktiva handlingar av oss och vi måste ställa tydligare frågor till varandra eftersom vi inte ser lika bra genom skärmen hur någon mår som när vi träffas på kontoret.
Mycket lärande och erfarenhetsutbyte sker också i lunchrummet eller över en fika. För att uppnå samma kompetensöverföring mellan kollegor på distans måste vi aktivt skapa rutiner och metoder för detta.