
Bild: Istockphoto
Ljud som stör
Publicerat 3 september 2019
Var fjärde anställd är utsatt för buller. Men vad händer egentligen i kroppen och hur kan man bäst minska ljuden som stör?
Sämre sömn
En bullrig arbetsmiljö fungerar som en stressor som aktiverar det autonoma nervsystemet och det hormonella systemet. Kroppen utsöndrar högre nivåer av stresshormonet kortisol vilket i sin tur kan ge högt blodtryck, sämre immunförsvar och sämre sömnkvalitet. (Källa: Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet)
80 decibel A
Det är insatsvärde för maximal ljudexponering under åtta timmar, enligt Arbetsmiljöverket. På arbetsplatser där tanken är att det ska gå att föra samtal obesvärat ska bakgrundsbullernivån inte överstiga 40 dbA.
71 procent
Så många förskolelärare uppger att de är så ljudtrötta efter arbetsdagens slut att de inte ens orkar lyssna på radio, enligt en avhandling från Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Prat stör mer än babbel
Mänsligt tal är det som stör koncentrationen mest i kontorslandskapet. Allra mest störande är konversationer där det går att utskilja vad som sägs.
– Om man inte förstår någonting, om många människor pratar samtidigt så att det bara blir babbel, då störs man inte lika mycket som när det bara är en eller några få personer som pratar, säger Marijke Keus van de Poll, forskare vid Högskolan i Gävle.
Hur mäter man buller?
Arbetsmiljöverket har tagit fram en kostnadsfri app som mäter buller via mobiltelefonens inbyggda mikrofon. Appen fungerar för ljudnivåer mellan cirka 40 och 100 dBA. När man mäter ska man hålla telefonen en bit ifrån sig och rikta mikrofonen mot ljudkällan. Om din mätning visar på höga värden bör du ta hjälp av ett proffs för att göra en mer exakt mätning under längre tid.
Så minskar du bullret
- Välj en tystare arbetsmetod
- Köp så tyst arbetsutrustning som möjligt
- Sätt in skärmar eller kapsla in bullret
- Sätt upp ljudabsorbenter
- Skilj bullrig och tyst verksamhet åt
- Växla mellan bullriga och tysta arbetsuppgifter
Visste du att? Lösningsmedel eller smärtstillande läkemedel i kombination med buller ökar risken för hörselnedsättning. (Källa: Karolinska Institutet)

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Buller
-
Ann blev ljudkänslig av jobbet på förskolan
Buller Efter en dag bland skrik, skratt och ständiga ljud vill Ann Ramqvist helst bara ha det tyst. Sådant som hon annars gillar, att lyssna på musik eller träffa vänner, känns för ansträngande.
-
Ljudbubblor skapar arbetsro på kontoret
Buller Martin Ljungdahl Eriksson, forskare på Högskolan i Väst, har tagit fram en stol med högtalare som skapar en ljudbubbla där användaren själv kan välja sin ljudmiljö.
-
Äldre mer utsatta för bullerskador
Buller Buller är den tredje vanligaste orsaken till arbetssjukdomar, enligt statistik från Afa Försäkring. Äldre löper större risk än yngre att drabbas.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Tips och råd
-
Hövlighetsguiden ska motverka hård ton på jobbet
Arbetsklimat En onödigt hård ton, otrevliga kommentarer eller att inte hälsa på sina kollegor. Ohövligt beteende på jobbet är ofta subtilt men på sikt kan det leda till stress och ohälsa. Nu finns en guide för hur man kan förebygga ohövligt beteende på jobbet.
-
Så räddar ni det viktigaste när katastrofen är ett faktum
Kris Oavsett hur mycket ett företag satsar på förebyggande arbete inför en olycka händer ibland det som inte får hända. Men genom att på förhand fundera över vad som är mest värt att rädda vid en brand eller en översvämning behöver konsekvenserna inte bli lika stora.
-
Fyra berättar – därför går vi inte i pension
Så gjorde vi Varför fortsätter vissa att jobba – trots att pensionsåldern är passerad med råge? Arbetsliv har träffat en sjuksköterska, en snickare och en kock som alla passerat 70 – men som ändå inte vill lämna arbetslivet. Vad är det som driver dem? Och hur ser arbetsgivarna på äldre medarbetare?