Rätt ljus på rätt plats

I den spatiösa loungen på Stockholmskontoret tar BSK Arkitekter emot kunder och äter lunch. Spotlights gör att blicken lätt dras till ett gigantiskt upphängningssystem, där medarbetarna visar upp sina pågående projekt.

– Vi ville lyfta fram kreatörerna och synliggöra skisser, idéer och material som annars göms i datorn, förklarar Sarah Suneson Meiling, inredningsarkitekt och ansvarig för omgörningen av kontoret, som nyligen gick till final i ljusbranschens Svenska Ljuspriset. 

I de flesta rum kan takbelysningen ställas in i tre olika steg; ljust, mittemellan eller mysbelysning. När belysningen maxas till högsta nivån försvinner nästan alla skuggor i rummet.

– Jag kommer ofta in först på morgonen och då sätter jag på lägsta belysningen, säger arkitekten Arsenije Vladisavljevic.

Han och de andra medarbetarna bestämmer själva hur de vill ha det och de flesta väljer inte det ljusaste skenet, inte ens under de mörkaste vintermånaderna. Oftast behöver inte omgivningsljuset vara så starkt eftersom varje bord har bordslampa och så ger datorn ifrån sig ljus.

När BSK Arkitekter förvärvade en större del av våningsplanet bestämde de sig inte bara för att fräscha upp de slitna lokalerna och måla om de mörkblå och ljuskrävande väggarna till vita, utan också göra om till aktivitetsbaserat kontor. Tanken är att medarbetarna ska cirkulera under dagen beroende på arbetsuppgifter, kanske stå en stund, slå sig ner i en fåtölj eller ta ett möte i en hörnsoffa. Belysningen hänger ihop med den aktivitetsbaserade kontorsmiljön och armaturerna varierar i både form och funktion.

– Vi har en plats som vi kallar för "bubblan", med gul inredning och gulaktigt ljus, det är en av de platser där jag känner mig kreativ. Jag sitter inte på samma plats en hel dag. Andra platser passar bättre för granskning, som ett klassiskt skrivbord med lampa, säger Arsenije Vladisavljevic.

Men här finns ingen som talar om för dig vad som är rätt och fel eller var du ska sitta vid en given arbetsuppgift.

 En av våra poänger är att de olika platserna – och belysningen – ska vara självinstruerande, säger Sarah Suneson Meiling.

Fanny Englund är ljusdesigner på ÅF Lighting och har funderat mycket över vilket ljus vi mår bra av att arbeta i.

– Ljuset påverkar hur väl vi lyckas fokusera och prestera, men också om vi känner oss pigga eller inte. På många arbetsplatser består belysningen av lysrörsarmaturer jämt fördelade över rummet vilket ger en monoton ljussättning. När det är lika ljust överallt får vi svårare att styra fokus och det gör oss trötta, säger hon. 

Ögat har en tendens att dras till de ljusaste punkterna och därför är indirekt bländning, alltså för ljusa fält i blickriktningen, ett vanligt störningsmoment som kan påverka hur man känner sig efter en arbetsdag.

– Till skillnad från direkt bländning, då du har en lampa rakt i ögat, kan ett fönster i blickriktningen verka störande och bidra till att man får ont i huvudet eller att man känner sig trött och torr i ögonen när dagen är slut, säger hon.

Fönsterljus är därför bäst att ha från sidan.

Enligt Fanny Englund är det ofta behagligt att ha en ljus omgivning när man arbetar. En mörk vägg bakom din ljusa skärm kan ge för stora kontraster.

– Jag jobbar med att använda armaturer, till exempel spotlights, som belyser väggarna. Det gör att det känns ljust i rummet och att vi känner oss pigga, säger hon.

Med mängden ljus kan vi styra vart vi lägger fokus och instinktivt tittar. För att öka sitt fokus dit vi vill ha det är det bra att ha ljus över skrivbordet, men inte bakom det.

– Jag förespråkar också en varierad miljö eftersom det stimulerar oss och håller hjärnan pigg och alert. Det är bra att ha mörkare i korridoren och mysljus i fikarummet. En pendel över mötesbord skapar en samlande känsla, säger hon.

Motsatsen till en monoton miljö, där allting i rummet är lika ljust, likt en mulen dag som gör oss sega, kan skuggor och accenter kittla sinnet.

– Vi kommer att blicka runt i rummet medvetet eller omedvetet, att belysa en tavla på kontoret blir dekorativt och är ett stimulerande blickfång, säger hon.

I dag finns endast mycket övergripande lagkrav kring arbetsbelysning, men däremot rekommendationer. Dessutom kräver olika arbetsuppgifter skilda ljussättningar. Aktivitetsbaserade kontor bör ha varierat ljus. Att själv kunna påverka sin arbetsbelysning är positivt, men arbetar man på en fast plats i öppet landskap kan det bli lite svårare, eftersom alla har olika preferenser. Dessutom påverkas synen med åldern och 20-åringar utan synfel tål mer än 60-åringar, som behöver mer allmänljus men också är mer bländningskänsliga över lag.

– Därför är det bra att ge folk möjlighet att justera sitt ljus till exempel med skrivbordslampor, säger hon.

För lite dagsljus är enligt ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vid Stressforskningsinstitutet, det största problemet för de flesta av oss, särskilt på vintern när många inte hinner se solen varken på väg till eller från jobbet. 

– Det bästa är att gå ut och ta en promenad efter lunch, det brukar jag göra. En ljuspuls efter lunch gör att man vidmakthåller sin hormonrytm, säger han.

För lite dagsljus i vardagen gör oss tröttare och får oss att sova sämre. Samtidigt kan för mycket ljus under kvällen stressa hjärnan och störa melatoninpåslaget. Ljus på morgonen signalerar däremot till hjärnan att dagen har börjat, melatoninpåslaget dämpas och vi känner oss piggare.

– En tidig ljusboost leder till ett tidigare påslag av melatonin på kvällen, så att vi blir sömniga och
sover bättre, säger han.

För skiftarbetare kan hormonrytmen och sömnen bli störd om man exponeras för fel ljus vid fel tillfälle. För att ta reda på om artificiell dagsljusliknande belysning kunde hjälpa arbetarnas biologiska klocka gjorde Arne Lowden en studie på Forsmarks kärnkraftverk, där kraven på uppmärksamhet och vakenhet är stora av säkerhetsskäl. Studien visade att dynamiskt ljus med en schemalagd ljusboost bland annat nattetid kunde påverka vakenheten.

– Genom att öka andelen vitt ljus i början av nattskiftet dämpas melatoninpåslaget och vi känner oss piggare. Första och andra nattskiftet av en serie nätter brukar vara de mest besvärliga och då behövs en längre period av vitt ljus, säger han.