Nya riktlinjer för att mäta buller
Publicerat 2 december 2016
Att mäta buller korrekt är inte enkelt. Nu finns nya forskningsbaserade riktlinjer som ska ge bättre kvalitet i bullermätningarna. De ska också göra det lättare för företagshälsovården att följa de internationella standarder som finns för bullermätning.
Hur mäter man buller på arbetsplatsen på ett kvalitetssäkert sätt? Det är kärnfrågan i de nya riktlinjer, som Företagshälsans riktlinjegrupp (se faktaruta) står bakom. Riktlinjerna är de första inom det tekniska området.
Bullermätning är prioriterat av flera skäl, förklarar Jörgen Eklund, professor vid KTH. Dels har Arbetsmiljöverket uppmärksammat att de bullermätningar som företagshälsovården gör ofta inte håller tillräcklig kvalitet. Dels finns internationella standarder för hur den här typen av mätningar ska gå till, som inte är välkända i Sverige och som företagshälsovården normalt sett inte använder.
De nya riktlinjerna bygger på standarderna, men ska vara enklare att ta till sig.
– Standarderna är matematiskt väldigt komplexa och omfattande. De är krångliga att sätta sig in i, säger Jörgen Eklund. Det handlar bland annat om att man måste bedöma osäkerhetsgraden i mätningen, som till exempel kan bero på hur man valt tid och plats för den.
Det är viktigt att bullermätningar görs standardiserat, så att det inte spelar någon roll för resultatet vem som utför dem. Annars kan de värden som kommer fram inte användas för jämförelser under en längre tid.
– Att kvaliteten höjs på bullermätningarna har också betydelse för att företagshälsovården ska ses som en professionell aktör, säger Jörgen Eklund.
Riktlinjerna beskriver hur mätningen ska göras, vad man bör tänka på och hur man uppskattar osäkerheten. De beskriver också hur rapporterna ska se ut och vad som bör finnas med i dem.
Riktlinjerna vänder sig främst till arbetsmiljöingenjörer inom företagshälsovården. Men de ska även kunna användas av andra som gör bullermätningar, till exempel företagens egna experter och externa arbetsmiljökonsulter.
Ett avsnitt handlar om bullermätning med hjälp av appar i mobiltelefonen.
Bullerappar är en mycket enkel metod för screening, betonar Jörgen Eklund. De mäter inte lika noga som man kan göra vid en professionell bullermätning. Apparna är också beroende av kvaliteten på mobiltelefonen. De fungerar olika bra för olika slags buller.
– I riktlinjerna kan man få råd om hur apparna kan användas och vad man kan lita på, säger han.
Företagshälsans riktlinjegrupp
består av forskare, branschföreträdare med flera och arbetar för att ett evidensbaserat arbetssätt ska slå igenom inom företagshälsovården. De tidigare riktlinjerna från gruppen har handlat om till exempel alkoholproblem på arbetsplatsen, psykisk ohälsa och ländryggsbesvär.

Margareta Edling
Mer om Buller
-
Ann blev ljudkänslig av jobbet på förskolan
Buller Efter en dag bland skrik, skratt och ständiga ljud vill Ann Ramqvist helst bara ha det tyst. Sådant som hon annars gillar, att lyssna på musik eller träffa vänner, känns för ansträngande.
-
Ljudbubblor skapar arbetsro på kontoret
Buller Martin Ljungdahl Eriksson, forskare på Högskolan i Väst, har tagit fram en stol med högtalare som skapar en ljudbubbla där användaren själv kan välja sin ljudmiljö.
-
Äldre mer utsatta för bullerskador
Buller Buller är den tredje vanligaste orsaken till arbetssjukdomar, enligt statistik från Afa Försäkring. Äldre löper större risk än yngre att drabbas.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Tips och råd
-
Hövlighetsguiden ska motverka hård ton på jobbet
Arbetsklimat En onödigt hård ton, otrevliga kommentarer eller att inte hälsa på sina kollegor. Ohövligt beteende på jobbet är ofta subtilt men på sikt kan det leda till stress och ohälsa. Nu finns en guide för hur man kan förebygga ohövligt beteende på jobbet.
-
Så räddar ni det viktigaste när katastrofen är ett faktum
Kris Oavsett hur mycket ett företag satsar på förebyggande arbete inför en olycka händer ibland det som inte får hända. Men genom att på förhand fundera över vad som är mest värt att rädda vid en brand eller en översvämning behöver konsekvenserna inte bli lika stora.
-
Fyra berättar – därför går vi inte i pension
Så gjorde vi Varför fortsätter vissa att jobba – trots att pensionsåldern är passerad med råge? Arbetsliv har träffat en sjuksköterska, en snickare och en kock som alla passerat 70 – men som ändå inte vill lämna arbetslivet. Vad är det som driver dem? Och hur ser arbetsgivarna på äldre medarbetare?