Svåra stressreaktioner efter terrorattacken
Publicerat 3 maj 2019
Endast 35 procent av de journalister som bevakade terrorattacken på Drottninggatan för två år sedan fick krisstöd. 13 procent utvecklade posttraumatiskt stressyndrom. Det visar en enkätstudie genomförd av Åbo Akademi i samarbete med Journalistförbundet.
13 procent av de journalister som bevakade terrorattacken på Drottninggatan för två år sedan har efteråt fått allvarliga symptom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, enligt enkäten som Journalistförbundet gjort tillsammans med Åbo Akademi. Bland annat lider många av återkommande och överrumplande minnesbilder av händelsen.
– Vi är många journalister som kan känna igen oss i att må dåligt efter bevakning av svåra händelser. Sådan bevakning ingår i jobbet men journalisterna måste också tas om hand för att de ska orka med ett helt yrkesliv. Den här studien är väldigt viktigt för att öka förståelsen för vår arbetssituation, säger Ulrika Hyllert, Journalistförbundets ordförande i en kommentar.
Enligt Åbo Akademi var det ungefär lika många journalister som drabbades av PTSD efter terrorattacken på Utöja i Norge. Studien visar också att fast anställda har färre symtom på PTSD jämfört med frilansare och visstidsanställda.
– En del tidigare studier har också visat att en mera stabil anställningsform kan fungera som en skyddsfaktor mot stressymptom efter ett krisuppdrag. Fast anställning innebär för många att man har lättare tillgång till – och en vana att använda sig av – hälsovård och liknande stöd på arbetet, säger Klas Backholm, forskare vid Åbo Akademi i en kommentar.
Resultaten visar även att endast 35 procent av journalisterna erbjudits organiserat krisstöd efter att de jobbat med bevakningen av terrorattacken. Det kan handla om till exempel krisstöd i grupp eller individuellt stöd via företagshälsovården.
– Vi var nog förvånade över detta resultat, särskilt med tanke på att en studie efter terrorattacken i Norge 2011 visade att runt 80 procent av journalisterna där hade erbjudits stöd. Visst var krisen i Norge mera omfattande, men attacken i Stockholm var ju också en stor händelse för hela nationen, säger Klas Backholm.

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Psykisk hälsa
-
När stämningen blir giftig – så hanterar du toxiskt beteende
Chef • Negativa kommentarer, sura miner och svårigheter att samarbeta. Toxiskt beteende på jobbet kan ta sig olika uttryck, men orsakar alltid dålig stämning och en obehaglig arbetsmiljö. Hur kan du som chef hantera det?
-
Onsdagar är veckans sämsta dag
Psykisk hälsa • Måndagar är inte veckans tyngsta dag. Enligt en ny stor brittisk forskningsstudie är det på onsdagar vi mår som sämst.
-
Psykisk ohälsa som barn ökar sårbarhet senare i livet
Psykisk hälsa • Psykisk ohälsa ökar bland unga. Det ökar också risken att bli sjukskriven senare i livet enligt en ny studie från Karolinska Institutet.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Bland knaggrockor och blåprickiga solbadare
Bildreportaget • ”Jag tycker vi har världens häftigaste djur här”, säger akvarieteknikern Roger Jansson som arbetat på Havets Hus i Lysekil i trettio år. Här görs allt från att ta hand om vilsna sillgrisslor och förbereda hajar för utsläpp till att göra experiment tillsammans med skolbarn.
-
Ann blev ljudkänslig av jobbet på förskolan
Buller • Efter en dag bland skrik, skratt och ständiga ljud vill Ann Ramqvist helst bara ha det tyst. Sådant som hon annars gillar, att lyssna på musik eller träffa vänner, känns för ansträngande.
-
D’Artagnan hade blivit yr av lösenordsterrorn
Krönika •