Svåra stressreaktioner efter terrorattacken
Publicerat 3 maj 2019
Endast 35 procent av de journalister som bevakade terrorattacken på Drottninggatan för två år sedan fick krisstöd. 13 procent utvecklade posttraumatiskt stressyndrom. Det visar en enkätstudie genomförd av Åbo Akademi i samarbete med Journalistförbundet.
13 procent av de journalister som bevakade terrorattacken på Drottninggatan för två år sedan har efteråt fått allvarliga symptom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, enligt enkäten som Journalistförbundet gjort tillsammans med Åbo Akademi. Bland annat lider många av återkommande och överrumplande minnesbilder av händelsen.
– Vi är många journalister som kan känna igen oss i att må dåligt efter bevakning av svåra händelser. Sådan bevakning ingår i jobbet men journalisterna måste också tas om hand för att de ska orka med ett helt yrkesliv. Den här studien är väldigt viktigt för att öka förståelsen för vår arbetssituation, säger Ulrika Hyllert, Journalistförbundets ordförande i en kommentar. 
Enligt Åbo Akademi var det ungefär lika många journalister som drabbades av PTSD efter terrorattacken på Utöja i Norge. Studien visar också att fast anställda har färre symtom på PTSD jämfört med frilansare och visstidsanställda.
– En del tidigare studier har också visat att en mera stabil anställningsform kan fungera som en skyddsfaktor mot stressymptom efter ett krisuppdrag. Fast anställning innebär för många att man har lättare tillgång till – och en vana att använda sig av – hälsovård och liknande stöd på arbetet, säger Klas Backholm, forskare vid Åbo Akademi i en kommentar.
Resultaten visar även att endast 35 procent av journalisterna erbjudits organiserat krisstöd efter att de jobbat med bevakningen av terrorattacken. Det kan handla om till exempel krisstöd i grupp eller individuellt stöd via företagshälsovården.
– Vi var nog förvånade över detta resultat, särskilt med tanke på att en studie efter terrorattacken i Norge 2011 visade att runt 80 procent av journalisterna där hade erbjudits stöd. Visst var krisen i Norge mera omfattande, men attacken i Stockholm var ju också en stor händelse för hela nationen, säger Klas Backholm.

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Psykisk hälsa
-

Piteå först med kultur som friskvård
Må bra Borde musik, dans och teater räknas som friskvård? Svaret är självklart ja enligt Roger Norén, chef på Piteå kommuns konserthus.
-

Kyrkoherde – ett meningsfullt men ensamt ledarskap
Psykisk hälsa Att vara kyrkoherde är ett annorlunda chefskap. Det ses som ett meningsfullt arbete samtidigt som många vittnar om mobbning och svårigheter att dra en gräns mellan jobb och privatliv. Det visar forskning från Malmö universitet.
-

Allt fler väljer AI framför mänskliga samtalspartners
AI Vissa bollar hellre sina tankar med ChatGPT än en kollega eller vän. Det är positivt att tröskeln sänks för att våga ta hjälp, enligt Per Carlbring som forskar om AI-användning i terapeutiskt syfte. Men vad händer med all information som lagras och hur påverkas våra beslut av att fråga en AI som alltid försöker vara oss till lags?
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Kollektivavtal med åtgärder mot mobbning
Mobbning Göteborgs stad och facket har tecknat ett kollektivavtal som går längre än vad lagen kräver när det gäller att förebygga och hantera kränkande särbehandling och trakasserier på arbetsplatsen.
-

Så funkar det – skyltar på jobbet
Arbetsmiljöarbete Precis som i trafiken är skyltarna på jobbet indelade i olika kategorier. Att kunna tolka dem rätt kan vara skillnaden mellan en säker arbetsdag och en olycka.
-

Det krävs för att arbetsmiljöinsatser inte ska stanna på ritbordet
Arbetsmiljöarbete Många arbetsgivare är bra på att analysera risker i arbetsmiljön och planera för åtgärder. Men utmaningen kommer när förändringarna ska genomföras. Psykologen och forskaren Emma Cedstrand beskriver vad som krävs för att nya arbetssätt ska bli en hållbar del av vardagen.