Kanske faktaluncher en gång i månaden?

Om det är en sak som datorerna och telefonerna har lärt oss de senaste 20 åren, så är det att vi aldrig kommer till en punkt där den kunskap vi har är tillräcklig. Vi behöver ständigt lära oss nya saker i takt med att tekniken, operativsystemen och programmen utvecklas. Det är inte alltid lätt. Det är inte alltid roligt. Men när det gäller teknik har nog de flesta av oss accepterat att vi har ett livslångt lärande framför oss.

Hur förhåller vi oss då till den kunskap som vi skaffar oss? Kikar vi på våra arbetsplatser skulle just teknikkunskapen (åtminstone på många företag) kunna ses som ett exemplariskt exempel på hur långt vi kan komma tillsammans. Vi delar med oss av vad vi kan till kolleger. Vi berättar, visar och lär de kolleger som kan mindre än vi kan. Vi utbyter tips och tricks med varandra – och utan att någon direkt bett oss om det, ser vi till att höja den kollektiva kunskapsnivån för allt från underhållning (hur Pokémon Go egentligen funkar) till rena arbetsmoment (hur man gör mappar i Outlook).

Varför agerar vi inte på ett liknande sätt när det gäller annan kunskap? Dagens arbetsliv är extremt komplext. Det kräver multikompetenta medarbetare, redo att lära sig nya saker oavbrutet. Men det är inte bara våra arbetsuppgifter som blir mer utmanande för varje år – även världen i stort blir mer och mer komplex och svårbegriplig.

Visst pratar vi även om sådant här på våra arbetsplatser: IS existens, det amerikanska presidentvalet, förändringen av det politiska landskapet i Sverige, flyktingkrisen, klimathotet ... Men skulle det inte kunna ske lite mer målinriktat? Av tradition betraktas fortbildning som något som har en direkt relation till arbetet. Ett mer modernt synsätt hade nog varit att också betrakta omvärldsbevakning, trendanalys, kulturdebatt och samhällskunskap som nödvändiga ingredienser för en uppdaterad personalstyrka.

En händelse som valet av Donald Trump påverkar omedelbart hela världsekonomin – och kräver en kunskap om samtliga ämnen ovan för att överhuvudtaget bli begriplig. Här finns det så klart massor som personalen kan göra själv, men det skadar nog inte med en liten knuff från ledningen. Varför inte faktaluncher en gång i månaden där aktuella ämnen tas upp? Eller egna nyhetsbrev med bred omvärldsbevakning?

Ja, hur skulle det egentligen kunna se ut om vi delade med oss av våra specialkunskaper om samhället på samma sätt som vi självklart och tveklöst lär kollegerna mer om teknik?

Vill vi förstå vår värld – och göra den bättre – får vi nog också erkänna att både vi själva och våra företag har ett ansvar för ett livslångt lärande. Att det dessutom går hand i hand med att företag som tänker så kommer att bli mer konkurrenskraftiga får ses som en fiffig bonus.