Global uppvärmning hotar jobben

Den internationella arbetsgivarorganisationen ILO visar i sin rapport att med 1,5 grads uppvärmning kommer det totala antalet arbetstimmar att minska globalt med 2,2 procent till 2030. Omvandlat blir det 80 miljoner heltidsjobb. Det handlar om jobb som är hälsofarliga att utföra i för varmt klimat eftersom de kan leda till värmestress.

– Gränsen för värmestress för hårt kroppsarbete går nånstans vid 35 grader och för ett stillasittande arbete är det runt 40 grader. Värmestress leder till att man blir trött, får svårt att fokusera, att de inre organen skadas och i värsta fall kan det leda till döden, säger Karin Lundgren-Kownacki som forskar på arbete i varmare klimat. 

Enligt ILO:s rapport är det jordbruket och byggsektorn som kommer att drabbas hårdast, men även turism, transport, sophämtning och vissa industrijobb. Och det skulle slå mot redan fattiga länder i södra Asien och västra Afrika, länder som saknar resurser för att anpassa sina näringar till ett varmt klimat.

– Egentligen är det inga nyheter i rapporten, förutom ytterligare grund för problematiken. Den handlar om klimatförändringarnas påverkan på hälsa och produktivitet och människans möjlighet att försörja sig. Vad det gäller åtgärderna tycker jag att rapporten fokuserar för mycket på luftkonditionering och maskiner som lösningar på problemet, det finns mycket annat att som går att göra på ett tidigare stadie och som kostar mindre, säger Karin Lundgren-Kownacki.

Kan du ge några exempel på sådana åtgärder?

– Det går att ha kalla zoner, kylvästar, fler raster, tätare vattenpauser och möjligheten att med jämna mellanrum kyla av händer, fötter och nacke där vi har många små fina blodkärl. På ett varmt kontor går det till exempel att ha skrivbord som är nedkylda i stället för luftkonditionering.

Rapporten ville se fler ansträngningar för att utforma och finansiera nationella policys för att motverka värmestress och för att skydda de som arbetar. Ett mål är att de som arbetar ska lära sig att känna igen symptomen på värmestress för att ha koll på sina kollegor. Karin Lundgren-Kownacki tycker att det är ett bra system, men tycker också att fokus lite för ofta ligger på individens eget ansvar att skydda sig. Hon menar att olika samhällsnivåer behöver engagera sig för att skydda befolkning och utsatta arbetstagare.

Efter förra sommarens hetta här på hemmaplan fick Karin Lundgren-Kownacki samtal från arbetsgivare inom bygg och anläggning som undrade vad det kunde göra åt värmen och vilka riktlinjer som egentligen gäller i Sverige.

– Mitt tips till dem var att mäta var och när det är som varmast. Sen hänvisade jag till en internationell standard för arbete i värme som finns för Europa och USA. I Sverige har vi ett gränsvärde för arbete i kyla, men inget för att arbeta i värme.

Ladda ner rapporten: