Därför minskar inte stressen inom välfärdsyrken

På uppdrag av Arbetsmiljöverket har Institutet för stressmedicin (ISM) kartlagt varför välfärdssektorn har svårt att komma till rätta med ohälsosam arbetsbelastning. De har kartlagt 440 arbetsplatser inom vård, skola och omsorg – från ledningsnivå till första linjens chefer.

–  Vi har åskådliggjort på vilken nivå hindren finns för att kunna jobba med organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA. Studien visar att förutsättningarna för verksamma åtgärder saknas på olika nivåer, säger Magnus Åkerström som är docent och forskare på ISM.

Arbetsmiljöarbetet skjuts upp

På organisations- och ledningsnivå handlar det främst om att man har bristande förståelse för vad det innebär att jobba systematiskt med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA. Kunskap kan finnas – men inte förståelsen för vad balansen mellan krav och resurser faktiskt betyder i praktiken.

– Ett annat hinder på den nivån är också att arbetsmiljöarbetet sätts på paus vid en omorganisation eller andra förändringar. Så fort vi blir färdiga ska vi jobba med arbetsmiljön säger man. Men risken finns att de aldrig blir färdiga om inte arbetsmiljön är ett prioriterat område.

Brist på stöd från HR och ledning

För enhetschefer, även kallade första linjens chefer, är det främst tidsbrist och begränsat handlingsutrymme som sätter käppar i hjulet. Även bristen på stöd från högre nivåer gör det svårt att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete.

– Ofta är det första linjens chefer som får stå med pekpinnar utan att ha stöd från ledningen. De blir ensamma i det operativa arbetet vad det gäller OSA. Sedan kanske de inte heller har mandat att hantera problem exempelvis kopplade till scheman eller skift. Kanske måste de ta hänsyn till patientflöde och ekonomi, som de inte heller råder över. Första linjens chef har mycket på sitt bord och de får inte det stöd från HR och högre chefer som de behöver.

En annan utmaning är rädslan för att åtgärder ska krocka med effektiviseringskrav. Men tvärtom menar han att all forskning visar att förebyggande arbete vad det gäller arbetsmiljön är positivt för produktionen och effektiviteten.

Det räcker inte bara med en rutin eller checklista. Man måste jobba tillsammans med arbetsmiljöarbetet från ledningen till första linjens chef.

På den praktiska nivån – genomförandet – finns också hinder. Det saknas ofta fungerande arbetssätt, praktisk förståelse och drivkrafter för att ändra hur arbetet organiseras. Kommunikationsbrister mellan strategisk och operativ nivå försvårar ytterligare.

– Det räcker inte bara med en rutin eller checklista. Man måste jobba tillsammans med arbetsmiljöarbetet från ledningen till första linjens chef. Det går inte att kopiera arbetssätten för de fysiska riskerna rakt av, som klämrisker eller kemikalier utan det behövs en förståelse för att riskerna i OSA handlar om en balans mellan krav och resurser och är av en annan karaktär.

Obalans mellan krav och resurser

I arbetet med rapporten har forskarna sett att produktivitet och ekonomiska mål ofta prioriteras framför arbetsmiljön. Nio av tio arbetsgivare uppgav att de såg ett behov av åtgärder för att komma till rätta med obalansen mellan krav och resurser.

Han efterlyser ett mer aktivt och förebyggande samarbete med företagshälsovården.

– Av tradition vänder vi oss till dem när något redan gått snett. Jag tycker att man ska se över kontrakt och arbetsformer och tillsammans med företagshälsovården jobba med ett förebyggande perspektiv.