
En strukturerad metod för svåra samtal ge lärarna större trygghet och förbättra relationerna i skolan, enligt en ny avhandling.
Samtalsmetoden som kan stärka lärarna
Publicerad 14 augusti 2025
Hur bemöter man en upprörd förälder eller en utåtagerande elev? Många lärare får själva försöka lista ut hur situationerna ska hanteras. Men enligt en ny avhandling kan samtalsmetoden motiverande samtal ge lärarna ökad självtillit och förbättra relationerna i skolan.
Motiverande samtal har tidigare använts inom bland annat elevhälsan i Sverige för att främja fysisk aktivitet och en hälsosammare livsstil. Martina Jordan, nybliven doktor vid Karlstads universitet, har undersökt hur motiverande samtal kan användas av lärare i skolan.
Samtalsmetoden bygger på ett empatiskt och respektfullt förhållningssätt och syftar till att framkalla motivation till förändring hos individen själv. Den som leder samtalet ska ställa öppna frågor, fokusera på att lyssna och spegla det den andra säger.
Om en lärare exempelvis ska ha ett samtal med upprörda föräldrar är målet att skapa samarbete med föräldrarna och få dem att själva själva komma med förslag på lösningar.
– I samtal med vårdnadshavare handlar det om att inte vara auktoritär och komma med färdiga lösningsförslag utan utgå från att vårdnadshavaren själv känner sitt barn bäst och vet vad som är bäst för barnet. Metoden går ut på att skapa samarbete och en jämlik maktbalans i samtalet, säger Martina Jordan.
Vill lösa problem åt eleverna
Vanliga fällor i lärares relation till elever och vårdnadshavare är att bli för lösningsfokuserad eller automatiskt ta på sig en expertroll, säger Martina Jordan.
– Det är vanligt att man försöker lösa problem åt eleverna. Det gör man för att man vill väl, men det kan skapa en hjälplöshet hos eleverna om de aldrig får försöka själva.
Motiverande samtal kan även användas vid utvecklingssamtal för att stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga, sätta egna mål och tänka framåt. Framför allt passar det äldre elever som har en mer kognitivt utvecklad förmåga att tänka långsiktigt än yngre elever.
Inte tillräckligt förberedda
Enligt Martina Jordans forskning känner sig lärare inte tillräckligt förberedda för det relationella arbetet i skolan.
– Under lärarutbildningen pratar man mycket om att skapa relationer men inte så mycket om hur man praktiskt gör. Detta är något som förväntas att lärare ska lära sig på egen hand. Lärare är ofta jätteduktiga på relationer men det krävs mycket av nyblivna lärare om de inte får med sig relationella verktyg från utbildningen när de ska ut i praktiken.
Avhandlingen visar också att skolledare har en viktig roll för att kompetensutveckling i skolan ska ge resultat. Dessutom behöver lärare få tillräckligt med avsatt tid för att lära sig och tillämpa en metod i praktiken.
Om avhandlingen
Martina Jordans avhandling består av flera delstudier. I en studie intervjuade hon lärare i årskurs 4–9 som redan använder motiverande samtal, för att undersöka deras erfarenheter av att tillämpa metoden i skolan. Hon har även utbildat en grupp lärare i samtalsmetoden. Genom enkäter före, under och efter utbildningsinsatsen undersöktes om samtalsmetoden kunde stärka lärarnas självtillit och deras förmåga att stödja elevernas självständighet, samt om elevernas motivation och delaktighet ökade.

Marianne Zetterblom Reporter, chefredaktör och ansvarig utgivare
Läs fler artiklar av Marianne Zetterblom
Mer om Arbetsmiljöarbete
-

En arbetsmiljöfrågas väg från problem till lösning
Arbetsmiljöarbete De flesta arbetsmiljöfrågor kan lösas på arbetsplatsen genom dialog mellan medarbetare, chef och skyddsombud. Men ibland krävs fler åtgärder. Här följer de olika stegen i en arbetsmiljöfrågas väg.
-
Så kan vikariers arbetsmiljö bli bättre
Arbetsmiljöarbete En av fem medarbetare i äldreomsorgen är vikarie och de är nödvändiga för att verksamheten ska fungera. Högskolan i Gävle har i en studie intervjuat chefer kring hur vikarier kan ges bättre förutsättningar och bli mer delaktiga i sitt arbete.
-

Tänk små steg om du vill skapa förändring på jobbet
Kompetens Så skapar du förändring på jobbet: tänk litet, bygg relationer och tänk långsiktigt. Historikern David Larsson Heidenblad ger fem konkreta tips
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Så kan vikariers arbetsmiljö bli bättre
Arbetsmiljöarbete En av fem medarbetare i äldreomsorgen är vikarie och de är nödvändiga för att verksamheten ska fungera. Högskolan i Gävle har i en studie intervjuat chefer kring hur vikarier kan ges bättre förutsättningar och bli mer delaktiga i sitt arbete.
-
Införande av AI kräver koll på arbetsmiljön
AI AI kan effektivisera arbetet, men också skapa stress och förändra yrkesroller. Därför behöver arbetsmiljön vara med i planeringen när ny teknik införs. Det visar en studie från Högskolan i Halmstad där forskarna undersökt hur införande av AI påverkar anställda i IT-branschen.
-

Så vanligt är tystnadskultur på jobbet
Arbetsklimat Drygt en fjärdedel av alla anställda upplever att det finns en tystnadskultur på deras arbetsplats, enligt en kartläggning från Arbetsmiljöverket.