Hot och våld i skolan – det går att vända trenden

I mars 2022 dödades två kvinnliga lärare i Malmö av en elev. Det är en av de grövsta attackerna hittills i Sverige. Men hot och våld i skolan kan rymma allt från nedsättande tillmälen och obscena gester till fysiskt våld.

Ibland är det en utpekad lärare som är utsatt andra gånger riktas det mer generellt. Elever som behöver stöd men upplever att de inte får det kan i frustration ta ut det på lärare genom hot och våld.

En vanlig situation är att lärare drabbas av våld när de går mellan elever som bråkar.

Ilse Hakvoort, konfliktforskare och docent i pedagogik, och Sofia Persson, pedagog och docent i vid Göteborgs universitet har i en forskningsstudie undersökt vad skolor som lyckas vända utvecklingen har gjort. Under två år har de undersökt fyra högstadieskolor på olika platser i landet. Skolor som tidigare haft problem med hot och våld men lyckats vända trenden.

– Först och främst vill jag säga att hot och våld inte är unikt för skolan. Det förekommer inom kontaktyrken, till exempel inom vård och omsorg. Det är inte heller unikt för Sverige, det finns i Norden, Europa, USA och Afrika, säger Ilse Hakvoort.

Hur kan man vända en ond spiral?

När situationen varit som svårast har arbetsbelastningen varit hög och flera skolor vittnar om brist på vikarier och allmän personalbrist. De beskriver situationen som en nednötning av personalen.

– Med hög arbetsbelastning finns risk att lärare lämnar eller att det blir sjukskrivningar och det är något som skapar oro för de övriga i arbetsgruppen, de som är kvar, säger Sofia Persson.

För att kunna vända en ond spiral har flera av skolorna fått hjälp från kommunen och fått stärka sina resurser.

– Man har behövt extern hjälp för att kunna vända processen, säger Ilse Hakvoort.

Insatser som hjälpt skolorna framåt är strategier och planer för hur arbetet mot hot och våld ska bedrivas och kunskap om hur man ska agera i olika situationer.

Känslan av samhörighet och stöd viktig

Forskarna har också sett att det kollegiala stödet är viktigt, att det finns en samhörighet och känsla av att stödja varandra.

– Det är viktigt att känna att man har kollegor och organisationen i ryggen, att man inte möter situationen ensam, säger Sofia Persson.

De som gemensamt jobbat med att utveckla strategier för att minska otryggheten har haft framgång inte bara när det gäller att minska hot och våld.

– Vi ser att det har stärkt dem och skapat en tillit och trygghet. En del av den kollegialiteten har också haft som effekt att det blir en stabilitet i gruppen, konstaterar Ilse Hakvoort.

Några konkreta åtgärder som skolorna har jobbat med är planer för raster för att minska stök, se till att eleverna går till lektionerna, minska tolerans för våld och olika typer av insatser riktade till alla elever eller lärare.

Men ibland är det interna arbetet inom skolan inte tillräckligt. Det behövs även samarbete med andra aktörer som socialtjänst eller polis.

– Beroende på hur problemen ser ut kan samverkan variera. Men det är viktigt att samarbeta med andra aktörer.

En ökad samverkan är dock inget som ska öka lärarnas arbetsbelastning, påpekar Ilse Hakvoort.

– Det är inte alltid lärarnas uppgift att göra detta. Det finns andra som skolledning, specialpedagogiskt team eller elevhälsan som kan gå in.