Så påverkas hälsan av aktivitetsbaserat kontor
Publicerat 31 oktober 2019
Aktivitetsbaserade kontor förekommer främst i Sverige, Nederländerna, Australien och på Nya Zeeland. Nu kommer de första studierna av hur kontorsformen påverkar vår hälsa.
Aktivitetsbaserade kontor har fått stor spridning i Sverige men är långt ifrån en global trend. Inledningsvis var det främst privata företag som hakade på trenden men nu testar även arbetsgivare i offentlig förvaltning konceptet. Ett exempel är Västra Götalandsregionen, som med sina 55 000 anställda är en av Sveriges största arbetsgivare.
– I Sverige är vi på gott och ont snabba att haka på trender. Sen passar det aktivitetsbaserade arbetssättet vårt icke-hierarkiska och ganska informella arbetsliv. Det funkar inte i alla kulturer, sa Åsa Stöllman, psykolog och doktorand vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala, när hon föreläste på ett seminarium arrangerat av Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.
Åsa Stöllman forskar kring hur aktivitetsbaserade kontor påverkar vår hälsa och arbetsmiljö. Ofta lanseras aktivitetsbaserat arbetssätt som en lösning som passar alla, men det är ett feltänk enligt Åsa Stöllman. Om verksamheten präglas av många möten och samarbete över avdelningar och i team kan det vara en god idé. Likaså om medarbetarna arbetar självständigt med stort eget ansvar.
Hur väl försöken med aktivitetsbaserade kontor faller ut beror också på hur gediget förberedelsearbetet varit och i vilken grad de anställda involverats i planeringen.
– Det är viktigt att se på det som en organisationsförändring och inte som ett byggprojekt, sa Linda Rolfö civilingenjör, som skrivit en avhandling om aktivitetsbaserat kontor.
Enligt en forskningssammanställning, där 17 olika studier ingår, verkar cellkontor eller eget rum fortfarande vara det absolut bästa ur ett hälsoperspektiv. Men mycket talar även för aktivitetsbaserat kontor förutsatt att man i planeringen tagit hänsyn till verksamhetens behov, involverat medarbetarna och sett till att det finns ytor både för koncentrationskrävande arbetsuppgifter och för samarbete.
– När det gäller påverkan på den allmänna hälsan verkar resultaten för aktivitetsbaserat kontor peka i positiv riktning. Till exempel verkar besvär i nacke och skuldra minska av att ofta byta stol och skrivbord, sa Åsa Stöllman.
Sämst resultat när det gäller arbetsmiljö och hälsa får kontorslandskap med fasta platser och liten möjlighet att gå undan för koncentrationskrävande jobb.
De som flyttar från traditionellt kontorslandskap till aktivitetsbaserat kontor är i regel mer positiva än de som flyttar från eget rum till aktivitetsbaserat.
I det aktivitetsbaserade kontoret
- Camparen – jobbar på samma plats varje dag.
- Växlaren – byter plats på daglig basis.
- Experimenteraren – blandar vilt olika zoner och platser.
Vem är du?

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Kontor
-
Aktivitetsbaserade kontor blir aldrig färdiga
Kontor • Forskning visar att ett aktivitetsbaserat kontor aldrig blir klart utan ständigt behöver utvecklas och anpassas efter medarbetarnas behov.
-
Pekpinnar får inte kontorsanställda att röra sig mer
Ergonomi • Hur kontoret är utformat har störst betydelse för att främja rörelse och variation, enligt Svend Erik Mathiassen, professor i arbetsvetenskap.
-
Högt betyg för distansarbetet
Distansarbete • Hela nio av tio med ett skrivbordsjobb uppger att de kan göra ett bra jobb när de arbetar hemma. Det framkommer av Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Vanligare med samarbete bakom innovationer
Innovationer • Att innovationer är resultatet av samarbete har blivit allt vanligare under 2000-talet. Samma trend syns även på andra områden. Det visar en ny studie från Patent- och registreringsverket, PRV.
-
Distansarbete gör anställda mer lojala
Distansarbete • Att arbetsgivaren tillåter distansarbete får anställda att vilja stanna kvar på jobbet oavsett om de sen utnyttjar möjligheten eller inte.
-
Lantbrukare mår sämre än andra yrkesgrupper
Psykisk hälsa • Psykisk ohälsa är generellt högre bland lantbrukare än i andra yrkesgrupper. Det visar en sammanställning av internationella forskningsstudier