
Foto: Istockphoto
Vanligt med elolyckor – men få söker vård
Publicerad 16 juni 2016
Elektriker löper stor risk att drabbas av olyckor i arbetet men få söker vård. Vanliga symptom efter elolyckor är smärta, nedsatt känsel samt muskelsvaghet. Det visar en studie från Arbets- och miljömedicin i Örebro.
Cirka 300 elolyckor anmäls varje år till Elsäkerhetsverket. 200 av dem är arbetsrelaterade. Men mörkertalet är stort. En studie bland 523 elektriker som gjorts vid Arbets- och miljömedicin i Örebro visar att alla upplevt minst en olycka under sin yrkeskarriär. 65 procent hade upplevt två allvarliga olyckor. Endast 25 procent hade sökt vård efter olyckan.
– Det är ett stort intresse från om de här frågorna. Och patienterna vi träffat är glada och tacksamma, de har ofta upplevt att de inte har blivit betrodda inom vården tidigare, säger Lisa Rådman, leg fysioterapeut och doktorand vid Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset Örebro som ansvarat för studien.
Nerver, blodkärl och muskler leder ström och därför är händer och armar mest utsatta. Vanliga symptom efter en elolycka är smärta, nedsatt känsel och muskelsvaghet. 23 av de 523 elektrikerna hade kvarstående symptom, såsom funktionsnedsättning framförallt i de tunna nervtrådar som förmedlar värme, kyla och smärta.
60 procent av elektrikerna arbetade ensamma enligt studien. Tidsbrist var vanligt förekommande. Det fanns tillgång till skyddsutrustning men det användes inte alltid. Olyckor eller tillbud rapporterades inte alltid. Ingen förändring skedde i säkerhetstänket efter en olycka.
– Vi behöver arbeta mer preventivt, och även följa upp de symptom och skador som uppkommer efter en olycka, säger Lisa Rådman.

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Arbetsolyckor och arbetsskador
-

Det gäller vid skyddsstopp
Arbetsolyckor och arbetsskador Rekordmånga skyddsstopp anmäldes till Arbetsmiljöverket i fjol. Men vad krävs egentligen för att ett skyddsstopp ska bli aktuellt?
-

Fallolyckan fick honom att bli skyddsombud
Uppdrag Efter en svår fallolycka började betongarbetaren Anton Nijohsson lägga märke till riskerna på byggarbetsplatserna där han jobbade, och kort därpå blev han skyddsombud.
-

Aktiv jobbpendling kan stärka hjärtat
Livsstil Att cykla eller gå till jobbet kan göra stor skillnad för hjärthälsan. Ny forskning visar ett tydligt samband mellan aktiv pendling och mindre åderförkalkning – även hos personer som tränar regelbundet på fritiden.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Arbete på distans kräver ett tankeskifte
Distansarbete Övergången till hybridarbete – att varva arbete på distans och fysisk närvaro på arbetsplatsen – kräver mer än ett teknikskifte.
-
Gör AI oss dummare?
AI AI kan göra oss effektivare på jobbet, men också sämre på att tänka själva. Fenomenet deskilling handlar om hur problemlösning, kritiskt tänkande och kreativitet riskerar att försvagas när vi överlåter allt fler arbetsuppgifter åt tekniken.
-
Digitalt stöd sänker trösklarna för att ta hjälp med alkoholproblem
Alkohol och droger Företagshälsan möter ofta personer med långt gångna alkoholproblem. Ett nytt digitalt verktyg har nu testats för att tidigare fånga upp medarbetare med riskbruk.