Ny studie om spelmissbruk

Spelmissbruk yttrar sig ofta på samma sätt som andra typer av missbruk. Men vid spelproblem finns också ofta ytterligare ett inslag – ekonomi. Riskspelaren kanske begär förskott på lönen eller vill låna pengar av kolleger. Om det finns en grupp på jobbet som till exempel spelar på trav ihop, kan en medarbetare med spelproblem bli starkt engagerad i den aktiviteten.

– Om jag såg sådana tecken skulle jag absolut bli orolig, och ta ett orossamtal. Särskilt om det var i kombination med impulsivitet eller hög alkoholkonsumtion. Då ökar chansen att arbetsplatsen tidigt kan fånga upp anställda som riskerar att utveckla spelproblem, och erbjuda behandling, säger Kristina Sundqvist, forskare vid Centrum för alkohol- och drogforskning (Sorad).

Hon är en av de första doktorerna i psykologi som har studerat spel om pengar. Nu ska hon forska vidare om kopplingen mellan spelproblem och psykisk ohälsa. Hon hoppas även kunna studera vilka strategier som visat sig framgångsrika för att ta sig ur spelproblem.

I avhandlingen ingår en studie där omkring 20 000 personer svarat på frågor om spelande. Av dem var drygt tre procent så kallade riskspelare. Definitionen bygger på att de svarade att de antingen hade ljugit för närstående om sitt spelande, eller att de hade ökat toleransnivån i spelandet. Kristina Sundqvist jämför med alkoholmissbruk. Personer som har alkoholproblem försöker ofta dölja det för omgivningen. De behöver också dricka mer och mer för att alkoholen ska ge effekt.

– Det är på samma sätt med riskspelande, säger hon. För att man ska få en kick, krävs det efter ett tag större insatser.

Som personer är riskspelarna impulsivare än befolkningen i allmänhet. Impulsivitet kan öka risken att utveckla spelproblem.

– Ju mer impulsiva de själva skattar sig, desto större problem har de med sitt spelande, säger Kristina Sundqvist.

Ofta söker riskspelarna en utmaning som de får genom att spela. De spelar också oftare än andra spelare för att hantera negativa känslor.

Det finns ett samband mellan att dricka så att man blir full och problematiskt spelande, visar avhandlingen.

– Bland riskspelarna var det dubbelt så många som drack sig berusade varje vecka, jämfört med i andra grupper.

Personer som har ett riskabelt spelande är enligt egen utsago mindre oroliga, stressade och rädda än de som inte är riskspelare. Men det finns ändå ett samband mellan spelproblem och negativa känslor, enligt studien.

– Ju mer problem man får av sitt spelande, desto närmare har man till känslor som oro, rädsla och ångest, säger Kristina Sundqvist.

Ladda ner avhandlingen: