Fler unga tjejer väljer att bli svetsare

År 2020 fanns det 510 kvinnliga svetsare. Sedan dess har det ökat för varje år och förra året var siffran uppe i 758 stycken, enligt statistik från SCB. Främst sker ökningen i de yngre åldersgrupperna. Av de totalt 5 241 elever i landet som läser det industritekniska programmet är elva procent tjejer. Alice Rooth på Fredrika Bremergymnasiet i Stockholm är en av dem.

– Jag gick en helt annan linje från början, den var inte rätt för mig. Då tipsade min pappa om att det gick att läsa till svetsare på det industritekniska programmet. Jag ville ha något fysiskt där jag fick använda händerna. Och hamnade helt rätt, nu går jag mitt andra år.

Hon menar att svetsaryrket är brett och bjuder på många möjligheter. Från att jobba i en verkstad med små grejer, till att vara på stora byggen eller ligga i ett dike och svetsa rör.

– Det är en jätterolig utbildning, speciellt att komma ut på praktik. Att svetsa 20 centimeters bitar med skolans utrustning är en sak, men det är något helt annat att göra det i riktig produktion. Jag gör min praktik (APL*) på ett företag som håller på med kopplingar till både slangbilar och fiberboxar.

På Industriarbetsgivarna säger Jesper Hedin, expert på kompetensförsörjning, att behovet av svetsare är stort framöver. Det är ett bristyrke i Sverige i dag.

Den som gått ut industritekniska programmet på gymnasiet kan räkna med jobb direkt

– Närmaste tre åren behöver företagen inom industrin anställa 4 800 svetsare. Den som gått industritekniska programmet på gymnasiet kan räkna med jobb direkt när de går ut. Dessutom med god ingångslön.

Jesper Hedin anser att det finns alldeles för få kvinnor i branschen och att Industriarbetsgivarna vill se fler.  För jämställdhetens skull, för att få fram fler innovationer och för trivseln på arbetsplatserna.

– Det är en liten uppgång av tjejer på de industritekniska programmen, men den är inte revolutionerande på något sätt och långt ifrån tillräcklig.

Vad gör ni för att locka fler tjejer till yrket?

– Det görs mycket för att attrahera unga, och tjejer specifikt, till utbildningar och branschen. Inom industrins samverkansplattform Teknikcollege anordnas en rad aktiviteter, som kampanjer på sociala medier som leker med fördomarna, teknikcamp för tjejer och Industrinatten. Oftast görs aktiviteterna tillsammans med företag som visar vad det faktiskt innebär att vara svetsare.

Joel Andersson som är lärare på det industritekniska programmet på Fredrika Bremergymnasiet säger att de sällan fyller de 16 platserna i varje årskull. Trots att de är en av få skolor i Stockholms län med fokus på svets. Han tror att ungdomar inte riktigt känner till vad utbildningen innebär.

Kan börja jobba direkt

Alice Rooth tror att det industritekniska programmet behöver marknadsföra sig ännu mer, lyfta fram tjejer som är svetsare för att inspirera fler att söka.

– Bygg- och fordonsprogrammen profilerar sig bättre. Innan jag gick här hade jag aldrig hört talas om att det gick att utbilda sig till svetsare på gymnasiet.

Alice Rooth är ensam tjej i sin klass. Årskursen över har fyra tjejer som läser till svetsare.

– Jag tycker inte att det är jobbigt att vara ensam tjej i klassen. Men jag umgås en del med tjejerna i trean, det blir så eftersom vi är intresserade av samma grej – att svetsa.

Hon har redan extrajobb i veckorna och på sommarlovet på företaget där hon gör sin praktik. Och tänker börja jobba så fort hon är klar med skolan.

– När vi går ut från gymnasiet är vi inte lärlingar utan kan jobba fullt direkt. Jag ser fram emot att svetsa rör med TIG-svets, det är lite mer finlir och pilligt än andra svetsmetoder. Och så ser jag fram emot att tjäna pengar så att jag kan köpa både bostad och bil.

På Industriarbetsgivarna säger Jesper Hedin att det är betydande för rekryteringen till det industritekniska programmet att det finns fler tjejer i varje klass.

­– Både kvinnliga svetsare och tjejer som utbildar sig till svetsare är förebilder som lockar fler att ta steget in i yrket.

*Arbetsplatsförlagt lärande (APL)