Kvinnors karriärer bromsas av barn
Uppdaterad 2 april 2019
Publicerad 25 februari 2016
En ny undersökning från Unionen om det föräldravänliga arbetslivet visar att föräldraskapet har större konsekvenser för kvinnor än män när det handlar om jobbet.
En dryg fjärdedel av de privatanställda tjänstemännen låter bli att söka nytt jobb med hänvisning till att de är föräldrar, enligt undersökningen. Det är fler kvinnor än män som valt att inte söka ett nytt jobb på grund av att de har barn: 37 procent av kvinnorna jämfört med 24 procent av männen.
Även föräldraledigheten påverkar kvinnors karriärer mer negativt än männens. Mer än 30 procent av kvinnorna upplever att deras karriärutveckling har påverkats negativt, medan motsvarande siffra för männen är 16 procent.
Enligt föräldraledighetslagen får en arbetsgivare inte missgynna en arbetstagare på grund av föräldraledighet. Trots det svarar 23 procent av kvinnorna och åtta procent av männen som varit föräldralediga under de senaste tre åren att de inte omfattats i lönerevisionen på samma sätt som sina kollegor.
– Det är oacceptabelt, men föga förvånande att en större andel föräldralediga kvinnor än män riskerar att missgynnas i lönehänseende, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder.
Undersökningen visar också att det är betydligt vanligare att kvinnorna minskar sin arbetstid för att kombinera föräldraskap och arbete. Av de som svarat på undersökningen har 48 procent av kvinnorna och 19 procent av männen gått ned i arbetstid.
– Föräldraskapet får olika konsekvenser för kvinnor och män. Kvinnor som grupp tar ett större ansvar för barn än vad män gör. Det får en karriärhämmande effekt för mammor som ofta inte får samma fart i sin karriärutveckling som pappor, säger Martin Linder.
Det finns även några positiva tendenser i undersökningen. En majoritet av de tillfrågade föräldrarna tycker att det har inflytande över sin arbetstid, och interna möten bokas på tider som gör det möjligt att hämta och lämna på förskola och skola.
Läs Unionens rapport om föräldravänligt arbetsliv
Undersökningen
Undersökningen hade en svarsfrekvens på 61 procent och genomfördes av Novus på uppdrag av Unionen. Målgruppen var tjänstemän inom privat sektor som har barn mellan 0-11 år.
Ingrid Samuelsson
ingrid.samuelsson@prevent.seMer om Jämställdhet
-

Fler personer med funktionsnedsättning i arbete
Distansarbete En ny rapport visar att ökade möjligheter att jobba på distans har gjort att fler med funktionsnedsättning kunnat börja arbeta eller behåll sina jobb.
-

Ny global standard gör kvinnors hälsa till en arbetsmiljöfråga
Arbetsmiljöarbete Mens, klimakteriet och hormonella förändringar påverkar många kvinnors vardag men har länge varit tabubelagda ämnen på jobbet. Det ska en ny global standard för kvinnors hälsa ändra på.
-

Fler pratar om mens och klimakteriet på jobbet
Jämställdhet Bättre arbetsmiljö, lägre sjukfrånvaro och ökad produktivitet. Det är några fördelar med att göra mens- och klimakteriefrågor till en del av arbetsmiljöarbetet, enligt Josefin Persdotter och Rebecka Hallencreutz som tagit fram en forskningsbaserad handbok med konkreta tips på hur organisationer kan jobba systematiskt med frågorna.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-

Kärlek på jobbet kräver öppenhet
Arbetsmiljöarbete Kärlek på jobbet kräver öppenhet och transparens, enligt Mia Fransson, affärsjurist på arbetsgivarorganisationen Almega.
-
”Hjärnan – analog teknik som faktiskt funkar”
Krönika Jag är så gammal att jag kommer ihåg det papperslösa kontoret. Eller kanske borde jag förse frasen med ironiska citattecken, ”det papperslösa kontoret”?
-

Hantverk med fingertoppskänsla
Bildreportaget Diskborstar, sopkvastar och brödpenslar. Hos Iris Hantverk tillverkas varje borste för hand. Alla hantverkare är blinda eller synskadade. Hur kommer det sig?