Hoppa till huvudinnehållet
Polisbilar på rad

När ett larm från en arbetsplats når ambulansen går samtidigt ett larm till polisen, för att de ska kunna vara på plats tidigt och spärra av och säkra. Poliserna har en checklista där de bland annat fotograferar maskiner, byggelement och avgör om polisens tekniker behöver tas dit.

Bild: Istock

Arbetsolyckor och arbetsskador

Allt fler lagförs för arbetsmiljöbrott

Antalet lagförda arbetsmiljöbrott har fördubblats. Till en del beror det på en lagändring, men framför allt på ett bättre samarbete mellan åklagare, polis och Arbetsmiljöverket.

Artikeln i korthet

  • Kraftig ökning av lagförda arbetsmiljöbrott Antalet företag som lagförs för arbetsmiljöbrott har mer än fördubblats – från 60 fall år 2019 till 132 år 2024. Ökningen beror på en lagändring som möjliggör högre företagsböter, men framför allt på ett effektivare samarbete mellan polis, åklagare och Arbetsmiljöverket.
  • Högre företagsböter efter lagändring Sedan lagändringen 2019 kan företag dömas till betydligt högre företagsböter vid allvarliga olyckor. Den tidigare maxgränsen på 10 miljoner kronor har tagits bort. Företagets storlek påverkar hur stor boten blir.
  • Effektivare utredningar Tiden för att utreda ett arbetsmiljöbrott med dödlig utgång har minskat betydligt. Snabbare polisinsatser, bättre rutiner och expertstöd från Arbetsmiljöverket har förbättrat bevisinsamlingen och effektiviserat hela rättsprocessen.
  • Företagsböter vanligaste påföljden Få individer döms personligen – endast sex personer 2024. Det beror dels på att företagsbot är förstahandsalternativet enligt lag, dels på svårigheten att fastställa exakt vem i organisationen som bär ansvaret. Fängelsestraff är ovanligt, eftersom brotten oftast handlar om oaktsamhet, inte uppsåt.

Denna sammanfattning har gjorts med hjälp av AI men är kvalitetssäkrad av en medarbetare på redaktionen.

De straff som kan utdömas vid arbetsmiljöbrott är antingen företagsbot, personligt ansvar eller enstaka gånger båda. Tidigare hade företagsboten en beloppsgräns på 10 miljoner kronor och en åklagare kunde på egen hand utfärda företagsböter på upp till 500 000 kronor.

– Men sedan den nya lagen infördes för fem år sedan kan företag och arbetsgivare dömas till betydligt högre belopp vid allvarlig kroppskada eller dödsolycka. Och ju större företag desto högre belopp, säger Jörgen Lindberg som är vice chefsåklagare på riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Jörgen Lindberg
Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.
Bild: Privat

Den högsta företagsboten som utdelats med nya lagen är 17 miljoner kronor och gällde en dödsolycka på ett pappersbruk. Den näst högsta på 14 miljoner gällde en dödsolycka på ett sågverk. Och företagen som lagförs för arbetsmiljöbrott har blivit fler. Förra året var det 132 företag,  jämfört med 60 under 2019. Totalt utdömdes drygt 39 miljoner i företagsbot förra året. 

Lagändringen är ett bra verktyg. Men Jörgen Lindberg säger att det som verkligen är anledningen till förändringen är effektivare samverkan mellan åklagare, polis och Arbetsmiljöverket.

Bättre rutiner

–  Redan innan nya lagen kom hade vi börjat se över myndigheternas samarbete för att få bort onödigt gnissel i maskineriet. Vi förbättrade och effektiviserade rutinerna oss emellan vid misstanke om arbetsmiljöbrott.

När ett larm från en arbetsplats når ambulansen går samtidigt ett larm till polisen, för att de ska kunna vara på plats tidigt och spärra av och säkra. Poliserna har en checklista där de bland annat fotograferar maskiner, byggelement och avgör om polisens tekniker behöver tas dit. Det ger åklagaren bevismaterial och förhindrar att arbetsgivaren i efterhand kan sätta upp eventuella skydd som kanske har saknats.

– Tack vare polisens snabba insats med att säkra information kan vi på åklagarsidan få bra fart på ärendena. Tiden är en viktiga faktor vad det gäller bevisning och vittnen. Vi har också sett till att larm som handlar om dödsolyckor och allvarlig kroppsskada på en arbetsplats har högre prioritet hos oss, säger Jörgen Lindberg.

Snabbare utredningar

Polis- och åklagarsidan har också förtätat sitt samarbete med Arbetsmiljöverket som är behjälpliga i brottsutredningarna med både kvalificerad sakkunskap och vägledning om det arbetsmiljörättsliga regelverket.

– I dag tar det i cirka 20 månader att utreda ett arbetsmiljöbrott med dödsolycka. För tio år sedan kunde det ta fyra eller fem år innan fallet kom upp i domstol.

Om antalet arbetsgivare och företag som döms till företagsböter blivit fler, så har de som döms till ”personligt ansvar” legat på ungefär samma nivå. 2019 var det sex personer, likaså 2024. Det beror på att lagen numer säger att arbetsmiljöbrott normalt endast ska straffas med företagsböter, menar Jörgen Lindberg. Och att det kan vara svårt att bevisa vem inom ett företag som brustit i arbetsmiljöansvaret.

– Att åtala en fysisk person för en dödsolycka i arbetet kan tyckas enkelt på papperet. Men det är inte alltid lätt att veta vilken individ som bär ansvaret för brister i arbetsmiljön. Oftast ligger ansvaret hos arbetsgivaren, men omständigheterna kan variera - det kan vara en mellanchef, en platschef, tillverkare, montörer eller till och med arbetstagare.

Nästan aldrig fängelse

Kan det aldrig bli tal om fängelse för en arbetsgivare eller annan ansvarig vid en dödsolycka i arbetet?

– I princip nej, det beror på att arbetsmiljöbrott inte handlar om uppsåt utan om oaktsamhet. Då är det böter som gäller eller i de allvarligaste fallen villkorlig dom. Under min långa bana som åklagare inom arbetsmiljöbrott har jag inte varit med om att arbetsgivare uppsåtligen skadat sina arbetstagare, säger Jörgen Lindberg.

Han menar att det är svårt att säga hur mycket högre företagsbot och straffrätten avskräcker från att brista i sitt ansvar för arbetsmiljön. Men genom att det är fler fall som lagförs och också uppmärksammas i medier så sänder det ett budskap till arbetsgivarna.

– De som slarvar med säkerheten riskerar att dra på sig ett straffansvar, det är ett sammanhang företag inte gärna vill synas i. Och om det blir ett personligt straff så är det kanske inte böterna i sig som avskräcker mest utan förhållandet att ha utpekats som ansvarig för en annan människas död.

FAKTA

Arbetsmiljömål

Vad är Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål? Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål är en särskild enhet inom Åklagarmyndigheten som handlägger bland annat arbetsmiljöbrott och brott mot arbetsmiljölagen. Den har till uppgift att driva rättsliga processer mot arbetsgivare som misstänks ha brutit mot arbetsmiljöreglerna. De finns på fem platser i Sverige.

Vad händer ekonomiskt när ett företag döms för arbetsmiljöbrott? Företaget kan tvingas betala en så kallad företagsbot, som är en ekonomisk sanktion för brott mot arbetsmiljölagen. Inom tre månader efter domen ska minst hälften av beloppet vara betalt. Därefter har företaget tre månader p´å sig att betala resten. 

 

 

bild på Gerd Eriksson

Gerd Eriksson

Mer om Arbetsolyckor och arbetsskador

Senaste om Lagar och regler