
Bild: Istock
När tröttheten inte går över
Publicerat 20 oktober 2025
Cancerbehandling eller långvarig och svår stress kan leda till fatigue – en typ av trötthet som inte går att vila bort. Nu startar ett forskningsprojekt för att öka kunskapen om svår trötthet och om hur de som drabbas kan må bättre.
Om fatigue
Vad beror svår trötthet eller fatigue på?
Svår trötthet kan bero på att man genomgått en stor operation, en cancerbehandling eller att man under lång tid varit utsatt för hård stress. Det kan också bero på en sjukdom eller järnbrist.
När ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:
- Du är så trött att du inte klarar av din vardag.
- Tröttheten håller i sig ett par veckor eller blir värre.
- Du är så trött att det begränsar din tillvaro.
- Du har andra besvär som oroar dig.
Källa: 1177
Mellan fem och tio procent av alla som söker sig till primärvården gör det på grund av trötthet. Ibland är lösningen enkel men många gånger kan läkare inte hitta orsaken. Att känna sig trött ibland är naturligt, men för en del går tröttheten inte över. Den kan komma att påverka vardagen och göra det svårt att fungera. Tillståndet har olika benämningar och kallas bland annat utmattning eller fatigue.

– Det är en trötthet som går utöver normal trötthet. Den står inte i proportion till normal trötthet och går inte över med vila. Man kan uppleva att det känns trögt att tänka, ha svårt att koncentrera sig och en mindre ansträngning kan kännas oöverstiglig och leda till förvärrade symptom, säger Elin Lindsäter som är docent vid Karolinska Institutet och forskningsledare.
Efter ett större kirurgiskt ingrepp eller en cancerbehandling är symptomen förväntade och normala i ett första skede. Men nu ska forskarna undersöka varför tröttheten inte går över för vissa patienter.
Negativ spiral
Att lida av svår trötthet påverkar livet på många plan enligt forskningen. För många blir det en negativ spiral med långa perioder av sjukskrivning, ekonomiska problem och isolering. De som drabbas kan också uppleva oro och nedstämdhet över symptomen och den egna hälsan.
– Det skapar en negativ spiral både hos patienten och den behandlade läkaren. Många patienter upplever att de hamnar mellan stolarna, att de inte tas på allvar och får det stöd de behöver. Läkare kan känna sig frustrerade och uppgivna då de inte vet hur de ska hjälpa patienterna på bästa sätt.
Forskningen har varit begränsad när det gäller att hitta effektiva behandlingsmetoder för den här gruppen av patienter. Men det finns internationella studier som visat positiva resultat och det är de som forskargruppen nu vill prova.
– Det finns psykologiska behandlingsmetoder, som utvärderats i flera studier, där man sett att människor kan bli mindre begränsade av trötthet i sin vardag. Vi tyckte det var spännande och det känns viktigt att undersöka om en sådan behandlingen kan vara ett alternativ för den stora grupp patienter som söker vård för svår och ihållande trötthet i primärvården.
Mer kunskap behövs
Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen kring tillstånd som präglas av svår och ihållande trötthet och utveckla behandlingar som kan användas i primärvården.
Målet är att rekrytera 500 personer till en studie där en del av deltagarna får en strukturerad psykologisk behandling och en del får ta del av den vanliga vård som erbjuds. För att delta ska man vara listad på en husläkarmottagning i Region Stockholm och få en remiss till studien av sin läkare.
– Det är för att en läkare ska ha gjort en ordentlig bedömning av patienten för att utesluta att det finns behandlingsbara medicinska tillstånd som förklarar tröttheten.
Genom att deltagarna delas upp så kan forskarna också kartlägga hur den vanliga vården ser ut för dessa patienter samtidigt som de kan jämföra och undersöka effekter av den psykologiska behandlingen.
Mer om forskningsstudien
Alla deltagare i forskningsprojektet kommer att få svara på enkäter och skatta sina symptom inför starten och löpande under projektets gång. De kommer också att få göra kognitiva tester som mäter minnesförmåga, koncentration och uppmärksamhet. För att få en övergripande bild av hur deltagarnas situation sett ut över en längre tid så kommer forskarna också att hämta data från olika register kring sysselsättning, sjukskrivning och vård.

Anita Gullberg
Mer om Må bra
-
Så får du koll på blodtrycket
Må bra Ungefär en tredjedel av alla svenskar har högt blodtryck och ju äldre vi blir desto vanligare är det. Stress och buller är riskfaktorer.
-
Så hittar du meningsfullhet i jobbet – utan att byta karriär
Psykisk hälsa Under semestern är det många som börjar ifrågasätta sitt yrkesval och fundera på vad man verkligen vill få ut av sitt liv. Men det krävs inte alltid ett jobbyte för att hitta mer mening i arbetslivet – det kan handla om att skapa mer meningsfullhet i sin nuvarande roll.
-
En fika kan ge mer återhämtning än passiv vila
Återhämtning En vanlig missuppfattning är att vi får bäst återhämtning av vila i soffan. Men det kan leda till ännu mer stress, så kallad stresslaxing.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Allt fler väljer AI framför mänskliga samtalspartners
AI Vissa bollar hellre sina tankar med ChatGPT än en kollega eller vän. Det är positivt att tröskeln sänks för att våga ta hjälp, enligt Per Carlbring som forskar om AI-användning i terapeutiskt syfte. Men vad händer med all information som lagras och hur påverkas våra beslut av att fråga en AI som alltid försöker vara oss till lags?
-
Ungas korttidsfrånvaro – ett rop på hjälp
Unga Unga medarbetare har oftare korttidssjukfrånvaro – psykisk ohälsa kan ligga bakom. Så kan arbetsgivare förebygga och stötta.
-
Så får du koll på blodtrycket
Må bra Ungefär en tredjedel av alla svenskar har högt blodtryck och ju äldre vi blir desto vanligare är det. Stress och buller är riskfaktorer.