Varje sekund räknas vid en större blödning

En plåt med vassa kanter som ger djupa skärsår, en kniv som slinter och hamnar fel eller en klämskada i en maskin. Det är exempel på fysiska trauman som kan leda till livshotande blödningar.

– Det är gäller att agera snabbt vid en stor blödning, varje sekund är viktig. Det är ett direkt tryck på blödningen som gäller för att få stopp på blodet. Gärna med raka armar för att orka längre. Händerna duger bra att trycka med, det går också att rulla ihop en skjorta eller t-shirt och trycka på den. Den som står närmast måste agera, det finns inte tid att springa och leta efter en viss person.

Går inte att trycka för hårt

Foto: Per Kustvik

Exakt hur hårt man ska trycka är svårt att precisera, men Rickard Ånell säger att det inte går att trycka för hårt på en blödning, man trycker tills det slutar blöda.

– Sedan gäller det att larma. Det får en annan kollega göra, den som trycker ska göra det tills ambulanspersonalen tar över. Måste någon annan köra gäller det att följa med och trycka tills sjukhuspersonal tar över. 

Steg tre är att se till att andningsvägarna är fria och det spelar inte så stor roll hur personen ligger, säger han.

Vid en arbetsplatsolycka där man ramlat med hela sin tyngd och fått ett främmande föremål i sig, som ett armeringsjärn eller en kniv som sitter kvar, då ska man inte försöka ta ut föremålet utan låta sjukvården göra det. Däremot kan man försöka lägga förband runt föremålet så att det inte rör sig inne i kroppen och orsakar mer skada.

Rickard Ånell har har jobbat inom Försvarsmakten och utbildat både militärer och civila i hur man stoppar en stor blödning. En livsviktigt och grundläggande kunskap som gått förlorad sedan bondesamhällets tid, menar han. Många i dag är ovana att se blod och tycker att det är obehagligt.

– Därför kan man på en arbetsplats också förbereda sig mentalt genom att prata om vad vi gör om någon får en stor blödning? Det ger i sig en skyddseffekt eftersom det sänker oron om det händer.

Stor som en pannkaka är tumregeln

Vad är då en stor eller liten blödning? Han säger att vi har en tendens att överskatta små blödningar och underskatta stora blödningar. Är blodpölen stor som en pannkaka är det en stor blödning och då är det trycka, larma och fria luftvägar som gäller.

Förbandslådorna som finns på våra arbetsplatser med små kompresser, ögon- och sårtvätt och plåster fyller inte någon större funktion vid en stor blödning, menar han. Däremot skulle han vilja att de innehöll ett rejält tryckförband och även ett avsnörande förband som gör det enklare att stoppa ett massivt blodflöde på armar och ben.

– I försvarsmakten har alla soldater två avsnörande förband med sig och det ingår även i väktares och polisers utrustning nuförtiden. Och för den med ensamarbete som fäller träd i skogen eller klättrar i telestolpar är det enda möjligheten att kunna stoppa en blödning och ta sig till sjukhus själv om olyckan är framme.

Han tycker att kunskapen om hur man stoppar en livshotande blödning borde finnas med i enlighet med arbetsmiljöföreskrifterna om första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7), det gör det inte i dag.

Samma princip vid skottskada

Rickard Ånell säger att 3 000 personer varje år dör till följd av ett fysiskt trauma, två tredjedelar av dem innan de kommer till sjukhus. I många fall handlar det om blodförlust och deras liv hade kunnat räddas om någon haft kunskap på plats. Precis som vi haft fokus på hjärt- och lungräddning senaste åren och blivit bättre på det menar han att vi borde göra detsamma för att sprida kunskapen om hur man stoppar blödningar.

Slutligen, för den som undrar är samma förfaringssätt vid skottskador för att stoppa en blödning.

– Men knivvåld kan ofta vara värre blödningsmässigt än skottskador eftersom det kan ge en större öppen såryta, säger Rickard Ånell.